Home About Browse Search
Svenska


Eriksson, Andrea, 2016. Högstadieelevers perspektiv på skolgården. Second cycle, A2E. Alnarp: SLU, Department of Work Science, Business Economics, and Environmental Psychology

[img]
Preview
PDF
2MB

Abstract

Idealet om den kompakta staden har lett till att grönytor i allt större utsträckning tas i anspråk till förmån för ny bebyggelse. För barn och unga som växer upp i urbana samhällen innebär detta att tillgång till ytor för lek och vistelse begränsas. Konkurrensen om marken har även lett till att skolgårdarna utvecklats ofördelaktigt. Skolgårdarnas storlek krymper och idag finns skolor som helt saknar egen skolgård. Enligt lagstiftningen ska det finnas tillräckligt stor friyta för lek och vistelse i eller i närheten av byggnader som innehåller skola, förskola eller fritidshem. Formuleringen innebär dock att olika kommuner arbetar på olika sätt, då det är de själva som ska fastställa riktlinjerna. Då skolgården visat sig kunna utgöra en hälsopotential för barn och unga är den negativa utvecklingen anmärkningsvärd.
Denna studie syftar till att undersöka högstadieelevers egna perspektiv på skolgården. Inriktningen på högstadieelever föregås av att det finns begränsat med studier kring äldre barns skolgårdsmiljö och hur denna uppfattas av eleverna. Studien ämnar därför undersöka hur högstadieelever upplever och använder sin skolgård, samt vilka utvecklingsmöjligheter eleverna ser att skolgården har utifrån sina behov och intressen. Med avstamp i den kompakta staden ämnar studien även att undersöka huruvida skolgårdens yta och mängd grönska kan inverka på elevernas upplevelser, användning och önskemål. Därtill undersöks även vilken betydelse skolgården kan ha för högstadieelever.
Tre åttondeklasser från tre olika skolor i Skåne har deltagit i studien. Skolornas respektive skolgårdar skiljer sig åt avseende yta och mängd grönska för att kunna undersöka potentiella skillnader i hur eleverna upplever och använder sin skolgård.
Resultatet visar att elevernas upplevelser av skolgården ofta härleds till skolgårdens fysiska utformning. Skolgården upplevs och används utifrån de förutsättningar som ges för socialt umgänge och fysisk aktivitet. Studien har också kunnat visa att många elever väljer att stanna inomhus beroende på vädret och att skolgårdsmiljön sällan tillgodoser elevernas behov eller intressen i den mån som önskas. Det har därtill visat sig att pojkar och flickor använder och upplever skolgården på olika sätt och att pojkarna ges bättre förutsättningar att kunna utföra de aktiviteter de önskar än flickorna.
Skolgårdens yta och mängd grönska behöver förstås i ett större sammanhang och är som enskilda variabler ingen garanti för en skolgård av hög kvalitet. För att kunna möta alla elevers behov och intressen efterfrågar eleverna en mer sammansatt skolgård, där gröna miljöer i större utsträckning integreras med möjligheter till socialt umgänge och fysisk aktivitet. Skolgården har en viktig roll i elevernas vardagsliv, inte minst genom att verka som en plats för trygghet och rätt till självbestämmande.
Då tillgång till friytor minskat diskuteras även skolgårdens potential att utvecklas till att bli mer mångfunktionell, exempelvis genom ökat samutnyttjande, grönstruktur och lärande. Genom att betona skolgårdens potentiella betydelse även i ett större sammanhang är det möjligt att lyfta skolgårdens relevans i planeringen.

,

As cities grow, the utilization of green areas increases. For children growing up in urban communities, this has a direct impact on their access to areas for play and leisure. Furthermore, the densification of cities has led to an unfavorable development of schoolyards, as schools today can be built without their own schoolyard.
This study examines secondary students’ perspective on the schoolyard. The study is preceded by a limited amount of studies of adolescents and their use and experiences of the schoolyard. Based on the ideal of the compact city the study explores whether the size and the amount of greenery on the schoolyard have an impact on the students’ experiences, use and preferences. Furthermore, the study examines the significance of the schoolyard according to the students.
A total of 71 eighth graders from three different schools have participated in the study. To be able to examine potential differences between the students’ experiences and use in relation to their schoolyards, each schoolyard differs in regard to size and amount of greenery.
The results show that secondary students’ experiences often are derived to the physical design of the schoolyard. The experiences and use of the schoolyards are therefore based on the conditions for social interaction and physical activity given.
The study has also been able to show that the majority of the participating students choose to stay indoors during recess, which generally depends on perceived barriers such as bad weather and lack of facilities for play and activity. Furthermore, it has been found that boys and girls are using and experiencing their schoolyards in different ways, which may have to do with the fact that most schools are favoring the boys’ play.
In terms of size and amount of greenery, these characteristics have to be understood in a broader sense and are, as individual variables, no guarantee for a high-quality schoolyard. However, a more coherent schoolyard, which combines green areas and opportunities for social and physical activities, could increase the usability.
For the secondary students participating in this study, the schoolyard has shown to be an essential place for self-determination and security. Therefore, the schoolyard plays an important part in the students’ everyday life.
As access to open spaces has decreased, this master thesis also discusses the potential of developing the schoolyard to be more multifunctional, e.g. by joint use and by functioning as a place for learning for both students and urban dwellers. By addressing the significance of schoolyards in a wider context, it is thus possible to highlight its relevance to urban planning.

Main title:Högstadieelevers perspektiv på skolgården
Authors:Eriksson, Andrea
Supervisor:Jansson, Märit
Examiner:Lindholm, Gunilla
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2016
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:LM004 Sustainable Urban Management - Master Programme 120 HEC
Department:(LTJ, LTV) > Department of Work Science, Business Economics, and Environmental Psychology
Keywords:högstadieskolgårdar, multifunktionalitet, förtätning, fysisk aktivitet, tonåringar, grönska, brist på yta
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6040
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6040
Subjects:Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:01 Nov 2016 12:30
Metadata Last Modified:01 Nov 2016 12:30

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits