Lundgren, Emelie, 2016. Hur konstruerar jag en lekplats för autistiska barn?. First cycle, G2E. Alnarp: SLU, Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
|
PDF
3MB |
Abstract
Vad autism är, är ännu en gåta som inte är förklarad. Stora förklaring till det finns i det faktum att vi fortfarande vet väldigt lite om hjärnan. Vad vi kan konstatera i fallet med autism är att det är personer som har ett annorlunda sätt att uppfatta omgivningen.
Det är ett faktum att människor med autism tycker om rutiner och att de inte gillar förändringar. Autismen kan vara en hjärnskada men också en nervskada. Ett av autismens grundläggande problem är att de inte kan skilja mellan bakgrundsinformation och förgrundsinformation. Det gör så att de får in mycket mer stimuli av en bild eller uppgift jämfört med vad en normaltypisk människa får och därför också lättare blir trött av sin omgivning.
Autismspektret förklarar att diagnosen kan vara mycket omfattande och väldigt varierande och att både finns högfungerande och lågfungerande personer. Gemensamt för båda polerna är att de har svårt med sociala interaktioner men kan ha olika lätt för att anpassa sig till sin tillvaro.
Autistiska personer har ofta en annorlunda sensoriskt upplevelse och perception. Det kan till exempel vara en typ av visuell- och hörselnedsättning. En annorlunda perception påvisar ett udda beteende till följd av en störning i något av de 7 sinnena; hörsel, syn, känsel, lukt och smak, vestibulärt och properceptoriskt. Att behandla den här typen av information är något som en normaltypisk person föds med, vilket är något många autister måste lära sig att förstå. Svårigheten med behandling av sensoriska upplevelser och perception kan jämföras med hur lätt det skulle vara för en blind person att berätta vad det är för färg på något.
För att anpassa en plats så att det passar autistiska människor är det av vikt att det finns luftiga lokaler med få saker som kan distrahera personen. Det ska finnas olika rum för olika aktiviter så som matrum, sovrum och duschrum. Viktigt är det att dessa olika rum hålls separerade då förändringar är väldigt jobbiga för autistiska. Rummen ska vara anpassade för dess ändamål och det kan vara klokt att måla dörrar i starkare färger till rum som ska användas aktivt. Platsen ska också ha en dämpad akustik och undvika skarpa övergångar mellan olika material och färger.
Det bör också finnas ett fokus på daglig motion eftersom att många autister i stor utsträckning använder datorer mer frekvent än andra grupper av människor. Motion ska vara en kul och positiv aktivitet. Material som är lämpliga är mattor och redskap som är säkra, samt bänkar med plats för vila. Vid en central punkt ska det finnas plats för fikapauser eftersom mat för många fungerar som belöning men är också ett av höjdpunkterna i det vardagliga livet. Flexibilitet av platsen är viktigt eftersom det ska passa många olika sorters människor. Platsens anpassning är mycket viktigt eftersom att den kan ha en lugnande och rehabiliterande effekt. En utemiljö skapar visuell träning med mycket att titta, smaka och lukta på.
Att anpassa rummet till en autistisk människa kan ske på lite olika sätt. Rummet ska erbjuda förutsägbarhet och flexibilitet på samma gång. Omgivningen ska stärka personens utveckling och förmåga att organisera omgivningen på ett lätt sätt. Det pedagogiska arbetet ska vara visuellt och bör tydliggöras genom bilder på saker som ska placeras, hängas eller göras på platsen. Saker som inte sitter fast kan tas bort. Överflödigt material ska inte ligga framme och det kan vara klokt att montera fast elektronik på väggen eller bänken. Den pedagogiska platsen ska ha en positiv sinnesmässig inverkan och vara en trygghet för personal och personer med funktionsnedsättningar. En stressande miljö kan skapa en stor stress och i värsta fall leda till en direkt aggressiv och farlig situation för både personal och den autistiska. Det är viktigt att personalen känner sig trygg eftersom många autistiska personer är affektkänsliga vilket betyder att de kan förstå att en person känner mycket men inte kan förstå känslorna i sig själv.
Rehabiliterande arkitektur bygger alltså på att omgivningen ska vara trygg och stöttande samtidigt som den ska bjuda in till gemenskap och hjälpa personen att sortera intrycken i såväl sociala som praktiska element. Genom fysisk struktur blir världen lättare att strukturera och förstå.
Main title: | Hur konstruerar jag en lekplats för autistiska barn? |
---|---|
Authors: | Lundgren, Emelie |
Supervisor: | Nordius, Arne |
Examiner: | Folkesson, Anders |
Series: | UNSPECIFIED |
Volume/Sequential designation: | UNSPECIFIED |
Year of Publication: | 2016 |
Level and depth descriptor: | First cycle, G2E |
Student's programme affiliation: | LY001 Landscape Engineer Programme 180 HEC |
Supervising department: | (LTJ, LTV) > Dept. of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101) |
Keywords: | autism, anpassad, lekplats, specialanpassad, miljö |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6024 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6024 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | Landscape architecture |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 31 Oct 2016 11:40 |
Metadata Last Modified: | 31 Oct 2016 11:40 |
Repository Staff Only: item control page