Holstensson, Karin, 2016. Individuell variation avseende levandevikt hos långsamväxande slaktkycklingar : påverkan på klassificeringen. First cycle, G2E. Alnarp: SLU, Dept. of Biosystems and Technology (from 130101)
|
PDF
18MB |
Abstract
Detta arbete beskriver variation i levande- och slaktvikt för kycklinghybriden Rowan Ranger (RR). Jag har studerat medelvikten och variationen inom hybriden genom att väga stickprov ur ett antal flockar. Totalt blev det sex vägda kycklingflockar varav en av grupperna direkt innan utplockning och även en ett dygn efter slakt, detta för att se slaktutbytet och om det också har någon procentuell förändring kopplat till viktvariationen.
Genom att se variationskoefficienten (CV) hos hönorna och tupparna har jag med hjälp av kalkylprogrammet Excel tagit fram en modell som visar den bästa medelvikten för att få bästa möjliga lönsamhet. Här har jag tagit hänsyn till resultatet från slaktutbytesvägningen. För att kunna göra en realistisk optimering har jag tagit till en klassificeringsmodell som är baserad på flera verkliga sådana. Jag har även simulerat flera olika scenarier för att visa på hur mycket lönsamheten påverkas om jämnheten hade varit annorlunda i flocken eller om könssortering hade tillämpats.
I arbetet presenteras ett tydligt resultat som visar hur lite det behöver skilja för att påverka lönsamheten. Det är viktigt att vara medveten om att det finns en stor variation i flockarna och det är därför inte garanterat lönsammast att ligga i mitten på klassificeringen.
Slutsatserna är som följer: – Det finns en stor variation hos de långsamväxande hybriderna. Variationen påverkas av många faktorer men det som har störst inverkan är kycklingarnas förutsättningar under de första levnadsveckorna och faktumet att de växer under en längre period jämfört med konventionell kycklingproduktion. – Studier visar att långsamväxande hybrider förutom stor viktvariation även har stor skillnad på näringsbehov. Därför vore det fördelaktigt att tillämpa könssortering och därmed föda upp tuppar och hönor i separata grupper. Då kan man anpassa utfodringen efter mer specifika behov vilket skulle sänka variationen ytterligare. Detta förbättrar ekonomin avsevärt. – För att få den bästa lönsamheten för kycklingen bör medelvikten ligga inom, dock inte mitt i den bästa klassificeringen, vilket gäller såväl könssorterad som osorterad flock.
This study shows the variation of live and carcass weight of the slow-growing broiler hybrid Rowan Ranger (RR). I weighed samples from six flocks of the hybrid at different ages with one of the flocks being weighed right before and a day after slaughter. This was done to see if the meat yield percentage changed and allowed an assessment of the wide variation of the body weight.
From the coefficient of variation (CV) of the hens and roosters I was able to use the spreadsheet software Excel to develop a model that shows the best average weight to get the best possible payment. By considering the carcass yield from the before-and-after slaughter weighing the live weight that should be aimed for can also be seen. In order to make a realistic optimization, I developed a classification model that resembles a real one. I have registered the coefficient of variation from the weighing and later compared to other scenarios to show how much the payment would differ if the uniformity of the flock would had been different or if the flock would have been sexed.
This study presents a clear result showing how much different variations and scenarios will affect the payment. It is important to be aware that there are large variations in the flocks and it is therefore not certain that best payment is generated just because the average weight is in the middle of the best classification.
The conclusions are as follows: – There is a significant variation and it has a large impact on the payment. The variations have many different causes, although the most important are the chick’s condition during their first weeks and the fact that the chicken usually lives longer than a fast-growing hybrid. – Studies show that slow-growing hybrids, apart from having large variations in weight, also have large differences in nutritional requirements. Therefore, it would be advantageous to apply sexing of the flocks and thus raise hens and roosters separately. Then it would be possible to adjust feeding to specific needs. This proved to be the most effective step to improve the economy, although this can lead to practical difficulties. – One should aim to have the whole flock’s average weight within, though not necessarily in the middle, of the best payed classification, regardless of whether the flock is sexed or non-sexed.
Main title: | Individuell variation avseende levandevikt hos långsamväxande slaktkycklingar |
---|---|
Subtitle: | påverkan på klassificeringen |
Authors: | Holstensson, Karin |
Supervisor: | Yngvesson, Jenny |
Examiner: | Magnusson, Madeleine |
Series: | UNSPECIFIED |
Volume/Sequential designation: | UNSPECIFIED |
Year of Publication: | 2016 |
Level and depth descriptor: | First cycle, G2E |
Student's programme affiliation: | LK006 Lantmästarprogrammet - kandidatprogram 180 HEC |
Supervising department: | (LTJ, LTV) > Dept. of Biosystems and Technology (from 130101) |
Keywords: | broiler, ekologiskt, hybrid, KRAV, levandevikt, långsamväxande, Rowan Ranger, slaktkyckling, slaktvikt |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6005 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6005 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | Animal physiology - Growth and development Animal physiology - Reproduction |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 25 Oct 2016 11:38 |
Metadata Last Modified: | 25 Oct 2016 11:38 |
Repository Staff Only: item control page