Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna studie har ett tredelat syfte.
Den handlar för det första om att skapa en förståelse för var hinder finns i kunskapsöverföringsprocessen mellan utbildarna och lantbruksföretagen. För det andra är att få förståelse för hur lantbruksföretagarna vill ta del av ny kunskap från t.ex. FoU eller rådgivare. Studien ska även skapa kunskap i hur lantbruksföretagen ska utveckla sin kunskap och genom det bli mer konkurrenskraftiga.
I dagens lantbruksföretag sker det en väldigt snabb utveckling, vilket gör att kunskapen måste utvecklas och förnyas kontinuerligt. Detta ställer höga krav på utbildarna, som ständigt måste försöka ligga steget före lantbruksföretagen. När det sker ett stort kunskapsutbyte mellan utbildarna och mottagarna finns det risk att hinder uppstår. Hindren kan vara avancerade och av olika karaktär, vilket gör att den optimala kunskapsöverföringsprocessen inte uppnås.
Rådgivningen spelar idag en stor roll för företagen, framförallt inom produktionen. I framtiden tror forskningen att rådgivarna måste ta ett större ansvar och därmed erbjuda helhetskoncept till lantbruksföretagen.
Lantbruksföretagen bör bedriva sin verksamhet mer som ett företag och inte som en livsstil, det gäller att verkligen tjäna pengar under hela processen. Det saknas även en målbild hos många lantbruksföretag för hur produktionen ska utvecklas. Kunskapsöverföringsprocessen är uppbyggd av fyra olika huvudfaktorer, som alla måste uppfyllas innan mottagaren får del av den nya kunskapen. Både sändaren och mottagaren måste vara öppna med att dela med sig av kunskap för att processen ska kunna starta, processen är en tvåvägskommunikation.
Vi har genomfört tio stycken semistrukturerade intervjuer med företagsledare som har sin geografiska placering i Skåne och mellersta Sverige. Erfarenheten hos företagsledarna har varierat mellan ett och 32 år, vilket gör att arbetet täcker in en stor ålderskategori. Urvalet består av en tillgänglig grupp från eget kontaktnät. Företagen är både växtodlare och/eller djurproducenter. Arbetet är avgränsat till att fokusera på hur lantbruksföretagen vill ta del av ny kunskap och belysa hinder i kunskapsöverföringsprocessen.
Resultatet är uppdelat efter huvudfrågorna i intervjuerna för att lättare kunna följa svaren från varje enskild fråga. Resultatet visar att lantbruksföretag helst inhämtar sin information från korta skrifter, som veckobrev, eller genom diskussioner i mindre grupper t.ex. ERFa-möten. Studiebesök är något de önskar mer av. Framförallt för att det är lärorikt att se hur andra gör och själv få idéer, vilka man till viss del kan implementera i det egna företaget. Seminarium och rapporter tycker företagsledarna är minst effektivt.
Kunskapsöverföring är en viktig del för branschen, där utvecklingen går snabbt och kunskapen ständigt måste uppdateras och förmedlas ut till lantbruksföretagen på ett effektivt sätt. Det leder till att konkurrenskraften kan bibehållas gentemot övriga producenter. Ansvaret ligger hos både utbildarna och lantbruksföretagen för att kunskapsöverföringsprocessen ska bli lyckad.
I framtiden bör mer fokus ligga på hur kommunikationen mellan sändare och mottagare fungerar. Båda parterna behöver bli bättre på att ta del varandras kunskaper för motarbeta att hinder uppstår längs vägen.

The purpose of this text is to understand where there are barriers in the process of transferring knowledge and to create an understanding around the exchange of new knowledge between agricultural business and the trainers. This text will also discuss how agricultural business can develop their knowledge and therefore become more competitive.
There is a very rapid development in today's farming business, which makes it necessary for the agricultural business to continuously develop and refresh their knowledge. This puts a lot of pressure on the educators who always have to be one-step ahead of the agricultural business. When the trainers convey large amounts of knowledge to the receiver of agricultural business, there is a risk of barriers arising. In some cases, the barriers can be very advanced impairing the process of transferring knowledge.
Today, advice is very valuable for the companies, especially within the production sector. Studies show that the advisors will have to take more responsibility in the future by offering more holistic concepts to agricultural businesses.
Farmers should run their farms more like businesses rather than a lifestyle as it important to ensure money is earned from the whole production. Many agricultural businesses do not have a goal of how the production process could or should be developed and or expanded. The process of transferring knowledge consists of four main factors, which all need to be completed before they can make use of the new knowledge. The transfer of knowledge is a two-way communication path; therefore, both the provider and receiver of the knowledge have to be open to the exchange in order to start the process.
Ten semi structures interviews have been conducted with business leaders located in Skåne and central Sweden. The study covered a large range of agricultural entrepreneurs; the experience ranged from one to 32 years. The selection was made based on available agricultural entrepreneurs from a network of contacts. The farms are both plant based and/or animal breeders. This study focused on how interested agricultural businesses are in new knowledge and to highlight barriers in the process of transferring new knowledge.
The results are split up into sections corresponding to the main questions in the interview in order to analyze the answers to each question. The results show that agricultural businesses prefer to obtain information from short publications such as weekly newsletters or from discussion groups such as the “ERFa meetings” (a group with high experience level). In particular, they would like to do more studies on-site, as it can be very beneficial to exchange ideas by discovering different methods and techniques used by other similar business. Based on the study, it can be concluded that seminars and reports are the least effective way to transfer knowledge according to the agricultural business owners.
This is an important part of the industry where there is a rapid development and knowledge needs to be updated constantly and communicated to the agricultural businesses effectively. An efficient transfer of knowledge can lead to a maintained competitive edge. It is a combined responsibility that lies with both the trainers and the agricultural businesses in order to establish an effective process of knowledge transfer.
In the future, more focus needs to be at the communication between the transmitter and the receiver. Both parties need to be better to listen to each other´s knowledge to combat the barriers along the way.