Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Among several factors including both intrinsic- and management factors, several nutrition related factors has been shown to be associated with an increased risk of colic in previous studies. The aim with this study was to further investigate this association by describing feeding routines and feed rations in horses with a history of colic episodes during the last six months (colic horses) and compare these with horses without colic episodes the last six months (non-colic horses) under Swedish conditions. The study was designed as a questionnaire study which was available on the Internet for respondents from January 18, 2016 to February 29, 2016. The questionnaire contained 17 questions regarding; general horse information (age, sex and breed, BCS, weight, exercise information); type and amount of roughage, concentrate and supplements; and the feeding- and watering practices performed. In total, 3264 complete answers were received of which 523 questionnaires represented colic horses and 2742 questionnaires represented non-colic horses. Each question and sub-questions from the questionnaire were translated to a variable. Also, some new variables were created, resulting in 75 variables in total that were entered into SAS. The variables were analyzed in a univariate analysis using logistic regression in SAS.
All variables with a P value of <0.05 in the univariable analysis were considered for possible inclusion in the multivariable model. The final model for the class variables identified as having a significant association with colic were: horses having a change of water source in the paddock were more than two times likely to be colic horses (p=0.002) relative to horses not having a change of water source in the paddock; horses fed concentrate three times (p=0.005) daily were more than two times more likely to suffer from colic relative to horses not receiving any concentrate; horses having a changed type of roughage were more than two times more likely to be colic horses (p<.0001) relative to horses not having a change in type of roughage; horses having an increased amount of roughage were less likely to be colic horses (p<.0001) relative to horses not having a change in the amount of roughage; horses having a changed type of concentrate were more than three times more likely to be colic horses (p<.0001) relative to horses not having a change in type of concentrate; horses having an changed amount, increased or decreased, of concentrate were less likely to be colic horses (p<.0001) relative to horses not having a changed amount of concentrates. The results from the final model (for the continuous variables significantly associated with presence of colic) showed that for each 1 kg increase in the daily amount of müsli per 100 kg BW consumed, the presence of colic increased over three-fold (p=0.005); for each ml of liquid vitamins per 100 kg BW consumed daily, the presence of colic increased by 3 % (p=0.03) and for each 1 kg increase in the amount of roughage per 100 kg BW consumed daily, the presence of colic decreased over three-fold (p=0.007).
The result from this study indicates that the amounts of feeds and supplements, as well as change in feeding and watering practices are the main nutrition-related factors affecting the presence of colic in horses. In order to reduce the risk of colic from a nutritional point of view it is therefore crucial to ensure that the main source of nutrition in the diet is roughage, to try to reduce the use of concentrates as much as possible, and to carry out all kinds of changes, in both feeding and watering, successively.

Bland flera faktorer, inklusive både individuella och skötselfaktorer har flera visat sig vara associerade med en ökad risk för kolik i tidigare studier. Syftet med denna studie var att ytterligare undersöka denna association genom att beskriva utfodringsrutiner och fodermedel för hästar som har haft kolikepisoder de senaste sex månaderna (kolikhästar) och jämföra dessa med hästar utan kolikepisoder de senaste sex månaderna (icke-kolik hästar) under svenska förhållanden. Studien var utformad som en enkätstudie riktad till hästägare, och var tillgänglig online under perioden 18 januari 2016 till 29 februari 2016. Enkäten innehöll 17 frågor omfattande allmän information om; hästen (ålder, kön och ras, BCS, vikt, motion) ; typ och mängd av grovfoder, kraftfoder och fodertillskott; vattenkälla i hage och stall; samt förändringar i utfodring och vattning. Totalt inkom 3264 fullständiga svar där 523 representerade kolikhästar och 2742 enkäter representerade icke-kolik hästar. Varje fråga och delfråga från frågeformuläret transformerades sedan till olika variabler. Även nya variabler skapades vilket resulterade i totalt 75 variabler som importerades till SAS. Alla variablerna analyserades i en univariat analys med hjälp av logistisk regression.
Alla variabler som fick ett P-värde <0,05 i en univariat analys ingick i en efterföljande multivariat analys. Resultatet visade att; hästar vars vattenkälla i hagen förändrats hade mer än två gånger så hög förekomst av kolik (p = 0,002) jämfört med hästar vars vattenkälla i hagen inte förändrats; hästar som utfodrades med kraftfoder tre gånger (p =0,005) dagligen hade mer än två gånger så hög förekomst av kolik än hästar som inte utfodrades med något kraftfoder; hästar vars grovfodertyp förändrats hade mer än två gånger så hög förekomst av kolik (p <0,0001) jämfört med hästar vars grovfodertyp inte förändrats; hästar som fått förändrad (ökad eller minskad) mängd grovfoder hade lägre förekomst av kolik (p<0,001) jämfört med hästar som hade oförändrad mängd grovfoder; hästar vars kraftfodertyp förändrats hade mer än tre gånger så hög förekomst av kolik (p <0,0001) jämfört med hästar vars kraftfodertyp inte förändrats; och att hästar som fått förändrad (ökad eller minskad) mängd kraftfoder hade lägre förekomst av kolik (p <0,0001) jämfört med hästar som inte fått förändrad mängd kraftfoder. Resultatet från den slutliga modellen för kontinuerliga variabler visade att för varje 1 kg ökning i mängden müsli per 100 kg kroppsvikt och dag så ökade förekomsten av kolik trefaldigt (p = 0,005); för varje ml ökning av mängden flytande vitaminer per 100 kg kroppsvikt och dag ökade förekomsten av kolik med 3% (p = 0,03), och för varje 1 kg ökning i mängden grovfoder per 100 kg kroppsvikt och dag minskade förekomsten av kolik med 20 % (p=0,007).
Resultaten från denna studie tyder på att mängden av olika foderslag, och förändringar i utfodring och vattning är de viktigaste utfodringsrelaterade faktorerna som påverkar förekomsten av kolik hos hästar. För att minska risken för utfodringsrelaterad kolik är det därför viktigt att i största möjliga utsträckning se till att den huvudsakliga näringskällan är grovfoder, att minska användningen av kraftfoder så långt det är möjligt, och att utföra alla ändringar i foderstaten, både för foder och för vatten, successivt.