Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Svenska mjölkkobesättningar har genomgått stora förändringar under det senaste seklet. Besättningarna har blivit färre men större, inhysningssystemet har gått från enbart uppbundet till mer lösdriftsystem och därmed har mjölkningssystemen ändrats. Dessa förändringar gör att det blir allt viktigare att arbeta med förebyggande djurhälsovård. Även det veterinära arbetssättet har förändrats från att huvudsakligen ha inneburit akuta behandlingar till mer förebyggande djurhälsovård. Trots detta genomförs det relativt lite förebyggande djurhälsoarbete i svenska mjölkkobesättningar idag. En förutsättning för att kunna förbättra djurhälsan i besättningarna samt öka det förebyggande djurhälsoarbetet är ett gott samarbete mellan lantbrukare och veterinär. Syftet med det här arbetet var därför att ta reda på vad som anses vara förebyggande djurhälsovård, samt attityder till förebyggande djurhälsovård hos lantbrukare och ladugårdsförmän inom mjölkproduktionen.
Studien utnyttjade sex fokusgruppsintervjuer med vardera 5-7 deltagare. Totalt deltog 33 lantbrukare och ladugårdsförmän. Diskussionerna spelades in med hjälp av diktafon och analyserades genom kategorisering (kodning) och identifiering av övergripande teman. För kodning användes programvaran NVivo 11 (QSR International). Insamlad data analyserades med fokus på vilka förutsättningar som utgör hinder för lantbrukare att ta hjälp av veterinär med förebyggande djurhälsovård.
Analysen identifierade fyra övergripande hinder för det veterinära förebyggande djurhälsovårdsarbetet. Deltagarna ansåg att god kommunikation, veterinär kunskap om förebyggande djurhälsovård, fungerade veterinärt samarbete samt lönsamhet i besättningen var viktiga förutsättningar för att öka det preventiva arbetet i mjölkkobesättningar. De önskade att veterinären skulle vara rak i sin kommunikation samt ha god förmåga att lyssna in lantbrukaren. Flera utav deltagarna uttryckte också att de gärna skulle arbeta mer förebyggande men att det var svårt att efterfråga en tjänst som de inte uppfattade erbjöds av veterinärerna. Veterinärens kunskap inom förebyggande djurhälsovård ansågs inte heller tillfredställande för att lantbrukarna skulle vilja starta ett samarbete i besättningen. De ansåg också att det var viktigt att enkelt kunna se hur mycket man som lantbrukare tjänar på att investera i förebyggande åtgärder.
Fyra förutsättningar vilka utgör hinder för att ta hjälp av veterinär med förebyggande djurhälsovård identifierades genom fokusgruppsintervjuerna. Deltagarna ansåg att dessa var bristande kommunikation med veterinären, brister i veterinärens kunskap om förebyggande djurhälsovård, otillräckligt samarbete mellan lantbrukare, veterinär och andra rådgivare samt bristande lönsamhet i besättningen. Förhoppningsvis kan resultatet av denna studie bidra till att öka samarbetet mellan lantbrukare och veterinärer, genom att lägga fokus på kommunikation i framtida rådgivningsstrategier, och därmed djurhälsan i svenska mjölkkobesättningar.

Swedish dairy herds have undergone major changes over the last century. The herds have become fewer but larger, the housing system has gone from solely tie stalls to more loose housing systems and thereby the milking systems have changed. These changes make it even more important to work with preventive herd health management. The veterinary approach has changed from being primarily emergency treatments to a more preventive animal health care. However, relatively little preventive herd health management is performed in Swedish dairy herds today. A prerequisite to improve animal health and the preventive work in the herds is a good cooperation between farmers and veterinarians. The aim of this work was therefore to determine what is considered to be preventive herd health management, and attitudes to preventive herd health management among farmers and employees in the dairy production.
The study consisted of six focus group interviews with 5-7 participants each. A total of 33 farmers and employees participated. The discussions were recorded using a voice recorder and analyzed by categorization (encoding), and identification of main themes. For encoding the software NVivo 11 (QSR International) was used. Collected data was analyzed with a focus on the conditions that preclude farmers to use the help of the veterinary for preventive herd health management.
The analysis identified four main themes that proved to be encumbrances to veterinary preventive herd health management. Participants felt that good communication, veterinary knowledge in preventive herd health management, well-functioning cooperation and profitability were important prerequisites for increasing the preventive work in dairy herds. They desired that the vets would be straightforward in their communication and have a good ability to listen to the farmer. Several of the participants also expressed that they would like to work more preventively, but that it is hard to ask for a service which they didn’t perceive is offered by the vets. The veterinarian's knowledge of preventive herd health management was not considered satisfactory enough to the farmers to start cooperation. They also felt that it was important to be able to easily see how much the farmer earn on investing in preventive work in the herd.
Four prerequisites which preclude using the help of a veterinarian with preventive herd health management were identified using the focus group interviews. Participants felt that these were; a lack of communication with the vet, deficiencies in the veterinarian's knowledge of preventive herd health management, insufficient cooperation between farmers, veterinarians and other professionals as well as a low profitability in the herd. Hopefully the results of this study will contribute to enhancing the cooperation between farmers and veterinarians, by focusing on communication in future counseling strategies, and accordingly the animal health in Swedish dairy herds.