Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med arbetet var att granska hur följsamheten till handskanvändning såg ut på smådjursverksamheter i Sverige, samt undersöka om det fanns ett glapp mellan teori och praktik. Under djursjukskötarprogrammet vid Sveriges Lantbruksuniversitet får studenterna lära sig att handskar ska användas vid många olika typer av arbetsuppgifter, men när kunskaperna från utbildningen sedan ska appliceras i verkligheten kan problem uppstå.
En kortare litteraturstudie gjordes där rekommendationer för handskanvändning samt för- och nackdelar med handskar undersöktes. En enkätundersökning gjordes sedan för att undersöka djurhälsopersonalens attityd kring handskanvändning. Denna enkät skickades ut till 60 olika smådjursverksamheter runt om i landet.
Det är viktigt att använda handskar på ett korrekt sätt för att risken för smittspridning ska minska. God handhygien uppnås inte genom att endast sätta på sig ett par handskar. I dagsläget finns ett flertal olika typer av handskar på marknaden och att veta vilken typ av handske som ska användas när kan vara svårt. Resultatet av enkäten visade att medvetenhet om korrekt handskanvändning finns, men följsamheten är bristfällig. Respondenterna använde inte handskar vid ett flertal arbetsuppgifter där det enligt rekommendationer bör användas. Anledningen till detta trodde majoriteten av respondenterna var ovana eller dålig rutin. En möjlig lösning till att öka följsamheten av handskanvändning trodde respondenterna var mer utbildning.
Exempel på arbetsuppgifter där handskar inte användes i den utsträckning som rekommenderas var bland annat kanylläggning och blodprovstagning samt hantering av dropp. Vid hantering av dropp var det flest djurvårdare som angav att de inte använde handskar. Enligt lag får djurvårdare inte koppla på dropp utan endast koppla av, vad de syftade på med hantering av dropp är inte specificerat. Handskar bör dock användas vid all hantering eftersom risk för kontamination finns vid både på- och avkoppling av dropp. Genomgång av rutiner på arbetsplatsen skulle kunna förbättra följsamheten till detta. Anledningen till att handskar inte användes vid blodprovstagning eller kanylläggning var, enligt kommentarer från respondenterna, på grund av att handskar inte gav samma känsla av kontroll samt att fingertoppskänslan förlorades. Ett större utbud av handskar, samt mer anpassade handskar för djursjukvård kan vara en lösning till detta problem.
Resultatet av detta arbete visar att det existerar ett glapp mellan teori och praktik när det kommer till användandet av handskar. Åtgärder måste därför göras för att studenternas kunskaper på ett bra sätt ska kunna införlivas på deras framtida arbetsplatser. Ett förslag kan vara att studenter och handledare (tillika studenternas framtida kollegor) redan under djursjukskötarnas verksamhetsförlagda utbildning försöker skapa en god relation. Detta skulle göra det lättare för de nyexaminerade djursjukskötarna att våga ta plats när de sedan kommer ut i arbetslivet.

The aim of this thesis was to investigate how the compliance of using gloves looked like at small animal practices in Sweden and if there was a theory-practice gap. Students at the Veterinary Nursing – Bachelor’s programme at the Swedish Agricultural University are taught that gloves must be used in several kinds of work but once the knowledge acquired from the training will be applied in reality, problems may occur.
A short literature study was done where recommendations for glove- and the advantages and disadvantages of gloves examined. A questionnaire was then made to see the animal health care personnel’s attitude about the glove use. The questionnaire was sent to 60 small animal veterinary practices.
It is important that gloves are used correctly to reduce the risk of contamination. Good hand hygiene is not obtained by simply putting on a pair of gloves. There are currently many different types of gloves on the market and knowing what type of glove to use when can be difficult. The results of the survey showed that awareness of correct use of gloves exist, but compliance is low. The respondents did not use gloves when recommended in several work duties. The majority of the respondents thought the reason to this was bad habit and a lack of routine. A possible solution to increase the adherence of the glove using, respondents thought were more training.
Example of tasks where gloves were not used to the extent that was recommended were catheter placements, blood sampling and handling of the drip. When handling the drip, animal nurse assistants indicated that they did not use gloves. By law, animal nurse assistants are not allowed to connect the drip, only disconnect, what they are referring to in the survey is not specified. Gloves should be used during all handling of the drip since risk for contamination can occur during the whole process. Going through the routines at the workplace could improve adherence to this. According to the respondents comments, not using gloves when handling needles and taking blood samples, was because the gloves did not give the same sense of control. A larger selection of gloves, as well as customized gloves for veterinary care can be a solution to this problem.
The results of this thesis shows that there exists a gap between theory and practice when it comes to using gloves. Measures must therefore be made to incorporate the students’ knowledge into their future workplace. One suggestion might be to create good relationship between student and tutors (who is also the students’ future colleagues) during the work-based education. This would make it easier for newly graduated animal nurses to dare take place when they come into work.