Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Root rot is a big hurter and a huge economic problem for the Swedish and European forestry. The severest hurter is Heterobasidion annosum (Fr.) Bref and it occurs as two different species in Sweden. Commonly referred to as the P-type (Heterobasidion annosum s.s. (Fr.) Bref.) and the S-type (Heterobasidion parviporum Niemelä & Korhonen). Therefore a lot of research has been carried out in this topic to find a solution and reduce this problem, one alternative that have shown to be profitable is stump treatment in thinnings. Stump treatment is in the present situation a common method to reduce the infections from Heterobasidion annosum in stands mainly dominated by Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.). Previously studies show that stump treatment with Rotstop® S and urea gives effective protection against Heterobasidion annosum in stands with mainly spruce. The Forestry in Sweden is today very dependent on tree species as Norway spruce and Scots pine (Pinus sylvestris), but in recent years the interest for other species has grown. One tree species that has become very interesting is hybrid larch (Larix × eurolepis Henry.), regarded as a fast growing species. Hybrid larch don’t differ from spruce when it comes to Heterobasidion annosum, it gets sever damages as well.

The objectives with this study was to investigate if Phlebiopsis gigantea (Fr.) Jül. and urea works effective as stump treatments agents in stands with hybrid larch. The commercial names for the agents are Rotstop® S (Phlebiopsis gigantea) and PS-stubbskydd (urea). The investigation was made through field trials in stands with hybrid larch ready for the first thinning. The trials were established manually with help of a chain saw and spray bottle that were used for treating the stumps with the different preparations, during the summer 2008. Totally five different stands where used with 75 stumps in each. Of the total 75 stumps 25 of them where treated with Phlebiopsis gigantean, 25 with urea and 25 where left untreated as controls. The treated stumps were left for three months, thereafter discs were collected from all the stumps to be analysed at the laboratory. All discs where incubated in darkness for 7-10 days before the presence of Heterobasidion annosum in its conidial stage was registered.

Heterobasidion annosum were found in all the stands in the trial, but the results had a big variance, which made the interpretation of the results very hard. Identification of the species showed that two different species of Heterobasidion, both P-type and the S-type were found in the trials as spore infections in the stumps. 65 % of the infections belonged to Heterobasidion annosum and 35 % were Heterobasidion parviporum. At two of the totally five sites many infections of Heterobasidion annosum were found with a variation from 4-75 % among the different treatments. At the other three sites there was a relatively low infection rate from 0-8 %. On the two sites with most infections urea showed a better effect than Phlebiopsis gigantea. Overall Phlebiopsis gigantea is showing better results than controls, but due to a great variation between sites no values are significantly different between treatments (p ≥ 0,1). Anyhow the result from this study clearly indicates that stump treatment with Phlebiopsis gigantea and urea is working on the two sites with most infections. Urea seems to have some advantage compared to Phlebiopsis gigantea.

Sammanfattning

Rotrötan är ett stor skadegörare och ett ekonomiskt problem för svenskt och europeiskt skogsbruk. Den allvarligaste skadegöraren är rottickan (Heterobasidion annosum (Fr.) Bref.) och den förekommer som två olika arter i Sverige. De återges ofta som P-formen (Heterobasidion annosum s.s. (Fr.) Bref.) och S-formen (Heterobasidion parviporum Niemelä & Korhonen). Därför läggs mycket forskning ner på att hitta lösningar för att minska dessa problem, ett alternativ som visat sig lönsamt är stubbehandling vid gallringar. Stubbehandling är i dagsläget en vanligt förekommande bekämpningsmetod mot rotticka i framförallt bestånd dominerande av gran (Picea abies (L.) Karst.). Studier som tidigare utförts visar på effektivt skydd mot rotticka vid användning av preparaten pergamentsvamp och urea i granskog. Svenskt skogsbruk är i dagsläget uppbyggt kring gran och tall (Pinus sylvestris L.), men de senaste åren har intresset för andra trädslag ökat, speciellt i södra Sverige. Ett trädslag som fått stort intresse är hybridlärk (Larix eurolepis Henry.), betraktat som ett snabbväxande trädslag. Hybridlärken är inget undantag när det kommer till rotticka, forskning visar att även den drabbas hårt.

Syftet med denna studie var att undersöka pergamentsvamp (Phlebiopsis gigantea (Fr.) Jül.) och ureas effektivitet som behandlingspreparat i bestånd av hybridlärk. De kommersiella namnen för behandlingspreparaten är Rotstop® S (pergamentsvamp) och PS-stubbskydd (urea). Studien utfördes genom fältförsök i förstagallringsmogna bestånd. Utläggningen skedde manuellt med hjälp av motorsåg och sprayflaska, som användes för att behandla stubbarna med det aktuella preparatet, under sommaren 2008. Totalt användes fem bestånd med 75 stubbar i varje. Av de totalt 75 stubbarna behandlades 25 stycken med pergamentsvamp, 25 med urea och 25 lämnades obehandlade som kontroller. Försöket låg ute i tre månader, därefter samlades trissor från varje stubbe in för analysering i laboratorium. Alla trissor inkuberades i mörker i 7-10 dagar innan de analyserades med avseende på förekomst av rotticka i dess konidiestadium.

Rotticka återfanns på alla lokaler som användes i försöket, men resultaten var väldigt varierande, vilket försvårade tolkningen av resultatet. Arttestet påvisade att båda arterna av rotticka P-formen och S-formen återfanns i försöket som infektioner i stubbarna. 65 % av infektioner var från P-formen och 30 % från S-formen. På två av de totalt fem lokalerna hittades mycket infektioner av rotticka, med en variation från 4-75 % mellan de olika behandlingarna. Beträffande de resterande tre lokalerna var infektionsfrekvensen relativt låg 0-8 %. På de två lokalerna med mest infektion påvisar urea bättre effekt jämfört med pergamentsvamp. Pergamentsvamp visar totalt sett bättre resultat än kontrollerna, men på grund av stor variation mellan lokalerna kan inga värden påvisa någon signifikant skillnad mellan behandlingarna (p ≥ 0,1). Bortsett från detta finns tydliga tendenser på att pergamentsvamp och urea fungerar vid stubbehandling mot rotticka på de två lokalerna med mest infektion. Urea påvisar en viss fördel jämfört med pergamentsvamp.