Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Begränsad tillgång till odlingsbar mark, krav på minskad negativ miljöpåverkan och en växande världsbefolkning ökar efterfrågan på tillräcklig livsmedelsproduktion och hållbara odlingssystem. De flesta aktörer inom lantbruket kan enas om att hållbara odlingssystem är målet, men vägen för att nå dit skiljer sig. I sammanhanget ställs ofta konventionella och ekologiska odlingssystem mot varandra.
I denna studie har därför ekologiska och konventionella växtodlingssystem analyserats för att undersöka huruvida de över tid har närmat sig varandra och var i respektive odlingssystem svagheter och styrkor finns. Tydliga nutids- och dåtidsbilder har för respektive system identifierats, i syfte att mäta förändringen över tid. Konventionella odlingssystem har delats upp i de tidiga produktionsinriktade och dagens miljöprofilerade som följer tydliga odlingskoncept för miljövänlig produktion. Ekologiska odlingssystem har delats upp i de tidiga, utan dispenser, och dagens, med dispenser.
Analysen har gjorts genom att en mall som mäter odlingssystemens gynnande av ekosystemtjänster utformats. Mallen tar hänsyn till representative metoder inom metodkategorierna växtföljd, växtnäring och växtskydd och metodernas påverkan på kvantitativt mätbara outputs som systemen levererar (skörd, utlakning etc.). Outputs har kopplats till de ekosystemtjänster som de påverkar och ett värde för agroekologisk status, som är ett mått på hur väl ett odlingssystem gynnar ekosystemtjänster, har på så vis beräknats för systemen och använts vid jämförelse.
Det framgår av studien att dagens konventionella miljöprofilerade odlingssystem, genom riktad uppmärksamhet mot miljöproblem, tillämpning av ny teknik och tillgång till mineralgödsel, har god möjlighet att optimera skördenivåer och minska miljöpåverkan. Dagens ekologiska odlingssystem med dispenser har svårt att tillgodose grödans näringsbehov, med låga skördar som konsekvens. Dispenser för att tillföra näring från konventionella produktionsformer, innebär ökade möjligheter att tillföra grödan näring i rätt form, men medför även ökad risk för utlakning. Å andra sidan finns det studier vilka tyder på ökad biologisk mångfald i odlingslandskapet inom ekologisk odling.
Studiens resultat indikerar att dagens konventionella och ekologiska odlingssystem har närmat sig varandra över tid och ligger nära varandra mätt I agroekologisk status. Ökad kunskap om hur våra odlingssystem utnyttjar ekosystemtjänster kommer i framtiden krävas för att kunna utforma optimala odlingssystem och möta en framtid med hårdare odlingsförutsättningar.

Limited access to arable land, requirements of reduced negative environmental impact and a growing human population increases the demand for sufficient food production and sustainable cropping systems. Sustainable cropping systems are a global priority, but the view of how to get there varies. In the context conventional and organic cropping systems are often argued to be each other’s opposites. Organic and conventional cropping systems are therefore analyzed, to examine if the gap between them has closed up during time, and to identify strengths and weaknesses of both systems.
In order to measure the change of the systems during time, past and present descriptions of both systems have been made. Conventional cropping systems are divided into the early, production-oriented-, and present environmental oriented systems, which follow concepts for environmentally friendly production. Organic cropping systems have been defined as the early, pre-exemption-, and present cropping systems with exemptions.
The analysis has been conducted by formulating a template which measures the cropping systems support of ecosystem services, by considering methods and strategies within the cropping system (crop nutrient, crop protection and crop rotation). These methods have an impact on quantitatively measurable outputs generated by the cropping system (yield, nutrient leaching etc.). By coupling measurable outputs with the ecosystem services, which they affect, a calculation of the value of agro-ecological status for each system has been enabled, which is used for comparison.
This thesis indicates that the present conventional cropping systems, by increased attention towards environmental issues, application of new strategies have great opportunities to optimize yields and minimize negative environmental impact. Organic cropping systems with exemptions struggle to fulfill crop nutrient requirements with low yields as a result. Exemptions for using nutrient originating from conventional production, enhances the opportunity for increasing yields but also increases the risk of nutrient leaching. Several reports however suggest that organic cropping systems contribute to a rise of biodiversity in the farmland.
The result of this study indicates that present conventional and organic cropping systems have closed to each other during time, with regards to reaching similar values of agro-ecological status. In order to develop optimized cropping systems, which will meet a future with tougher conditions for producing food, an increased knowledge about the impact of cropping systems on ecosystem services will be required.