Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Över hälften av Sveriges yta täcks av produktiv skogsmark. Trakthyggesbruket är det produktionssystem som dominerar i Sverige men som också har mött mycket kritik på grund av att kalhyggen innebär en stor störning i miljön vilket hotar många arter samtidigt som det skapar en miljö som av många inte anses estetiskt tilldragande. Det finns skogsägare som har valt att bruka sin skog enligt hyggesfria principer, där skogen inte kalhuggs utan ständigt är täckt av träd i olika åldrar, men som samtidigt också producerar virke. Jag har intervjuat fem personer som brukar sina skogsfastigheter hyggesfritt för att undersöka vad deras avsikt med att bruka skog är och vad som motiverar deras val att bruka enligt hyggesfria principer. Jag beskriver i uppsatsen hur skogsägarnas erfarenhetsbank och kunskapsbank byggs upp genom deras vardagliga umgänge med skogen, genom att de ärvs från tidigare generation-er skogsbrukare inom familjen och genom deras informationsutbyte med andra människor. Jag visar att skogsägarna motiverar sitt val att bruka hyggesfritt genom att argumentera för att det är det mest rationella sättet att bruka skog ur ett ekonomisk, miljömässig och socialt perspektiv. Det är också det mest rationella utifrån hur de formulerar vilka avsikter de har med sitt skogsbruk.

Over half of Sweden's land area is covered by productive forest. Clearcutting is the dominating harvesting system in Sweden. This system has faced much criticism due to the major disturbance in the environment that clearcutting causes, which threatens many species while at the same time creating a forest that is not regarded as aesthetically appealing. However, there are forest owners who have chosen to manage their forests without clearcutting but instead keeping the ground constantly covered with trees of different ages and that are practising selective harvesting. I have interviewed five persons who manage their forests without clearcutting, to explore what intentions they have with their forest properties and what motivates their choice to not clear cut. I describe in the paper how forest owners' bank-of-experience and bank-of-knowledge origins from their everyday relation with the forest and their information sharing with other people. I show that the forest owners argue that this is the most rational way to manage forests from an economic, environmental and social perspective. It is also the most rational since they act the way they do in-order-to achieve their planned goals.