Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Många gånger kan det levande materialet om-kring oss berätta lika mycket om vår historia som byggnaderna vi lever i. Tidens tankar och ideal avspeglas i dess utformning och användningen. Den svenska hemträdgården har en historia att berätta. Tyvärr har denna de senaste femtio åren blivit åsidosatt i studier, förmodligen på grund av att den fortfarande ligger så pass nära inpå i tiden.

En av dessa perioder är 1970-talsträdgården. Därför är syftet med denna studie att ta reda på vilka faktorer och idéer som var centrala för utformningen och användningen i hemträdgården under 1970-talet. Fokus ligger på alla de trädgårdar som uppkom i grupphusbebyggda områden under och i efterdyningarna av miljon-programmet.

Genom granskning av litteratur, besök i bo-stadsområden samt intervjuer, har de mest centrala faktorerna som påverkat trädgårdens utveckling tagits upp och förklarats.

Det är viktigt att förstå att trädgårdens utveckling sker parallellt med samhällets utveckling och förändring. Därför krävs det att trädgården sätts i ett större perspektiv.

1900-talet är ett sekel präglat av teknisk utveckling, vilket gett upphov till en förbättrad levnadsstandard och förändrade levnadsvanor. Tekniska hjälpmedel som vi idag ser som självklara kom att, i grunden, förändra människors sätt att leva. Uppfattningen om hur trädgården ska utformas och användas har i samband med detta förändrats. Den behovsodling som bedrevs i trädgårdarna under 1900-talets första hälft var av stor betydelse, inte bara för befolkningen, utan också för staten, i en tid präglad av svält, sjukdomar och trångboddhet i städerna. Behovs-odlingen kom så småningom att ersättas av funktionalismens nytänkande om den moderna människan. Det minimalistiska och stilrena trädgårdsidealet symboliserade den nya tidens tankar om en tillvaro fylld med sol, ljus och ren luft. Trädgården kom att bli den nya människans symbol för ett sunt leverne där den skulle utnyttjas för rekreation istället för odling.

Med mål om förbättrade bostäder och högre levnadsstandard kom städerna att utvecklas och en större del av befolkningen fick tillgång till en egen bostad med tillhörande trädgård. Under miljonprogrammet utgjordes en tredjedel av produktionen av småhus. Dessa byggdes som gruppbostäder främst i form av friliggande villor, parhus, kedjehus och radhus. Genom att bygga rationellt och tätt kunde kostnaderna hål-las nere. På detta sätt kom många områden att utformas på ett fantasilöst och monotont sätt med små tomter som saknade befintlig vegetation.

Genom prefabricerade byggnadselement, förändrade sätt för uppvärmning av bostäderna samt kylens och frysens intåg i hemmen, kunde källaren uteslutas i de nya hus som byggdes. Därmed försvann också de höga socklarna som tidigare utgjort ett stort hinder för den så viktiga kontakten mellan hus och trädgård.

De nya trädgårdarna fick, på grund av de mindre tomterna, en tydligt åtskild fram- och baksida som också hade skilda utformningar och funktioner. Framsidan dominerades i många fall av infarten för bilen, medan baksidan till stor del utgjordes av gräsmatta och uteplats.

Trädgården, som i stor utsträckning hade skötts av kvinnan, kom att förändras i samband med att allt fler kvinnor lämnade hemmet för att gå ut i arbete. Skötseln av trädgården var tvungen att förenklas för att kunna skötas på den lediga tid som fanns efter arbetet. Trots detta skulle trädgården fortsatt kunna erbjuda något vackert att mötas av året runt. Därmed kom växter som hade mycket att erbjuda i form av blomning eller grönska, men samtidigt krävde en minimal insats, att bli det självklara valet.

Trots att det inte är mer än drygt 40 år sedan dessa områden byggdes har det varit svårt att hitta information och material om dessa grupphusområden och deras trädgårdar. Om detta beror på att det fattas intresse för ämnet eller om det beror på något annat är svårt att säga. Som en följd av detta finns det mycket som ännu inte är dokumenterat och som därmed inbjuder till vidare studier i ämnet.

Many times, the living materials surrounding us can tell us as much history as the buildings around us. The thoughts and ideals of the time are shown in its design and use. The Swedish home garden has a history to tell. Unfortunately its history has been put aside, probably because it is still too close in time.

One of these periods is the 1970s garden. That is why the purpose of this study is to find the factors and ideas that were central for the design and the use of the home garden in the 1970s. The focus is on all the gardens that emerged in group housing areas during and after the Million Programme.

By examine of literature, visits in residential areas together with interviews, the most central factors that has affected the development of the gardens has been brought up and explained.

It is important to understand that the development of the gardens occur parallel with the development and change in the society. That is why the garden has to be put in to a bigger perspective.

The 20th century is characterized by tech-nical progresses that has caused a better standard of living and changed living habits. Technical appliances that we today see as obvious came to change people’s way of living their lives. The perception of how the garden should be de-signed and used has because of this changed. The growth of needs that was kept on going in the gardens during the first half of the 20th century was of great importance. It was not only important for the people, but also for the state, during a time incused by starvation, diseases and overcrowding in the cities. The growth of needs would eventually be replaced by the functionalism and the ideas of the modern human. The functionalism and its minimalistic garden ideal symbolised the new way of thinking of a life with sun, light and fresh air. The garden became a symbol for the new human and the way of living a healthy life in a garden made for recreation instead of farming.

With the ambition of improved residential and higher standard of living, the cities came to evolve. A broader range of the population was now able to get an own property with a garden. During the Million Programme, a third of the production was small family houses. These were built as group housing, mainly as detached houses, semi-detached houses, terraced houses and attached houses. By building rationally and closely the costs could be kept down. In this way many of the areas came to be designed in an unimaginative and monotonous way with small plots and no vegetation.

From now on the cellar could be excluded when new houses were built. This was mainly because of new prefabricated materials, new ways to warm up the houses and inventions as the fridge and the freezer. The high base of the house disappeared together with the cellar. The base had earlier been a big obstacle for the important contact between house and garden.

The new gardens got a clearly separate front yard and backyard, both with different design and functions, all because of the smaller plots. The front yard was often dominated by the driveway, while the backyard was formed mainly by the lawn and the patio.

The garden had mostly been taken care of by the women. This was now about to change due to that more women left the home in order to start working outside the home. The mainte-nance of the garden had to be simplified in order to take care of it in the spare time. Despite this, the garden still had to offer something beautiful to look at all year around. Thereby, plants that had much to offer in form of flowering or green-ery, but at the same time required a minimal amount of work, became the obvious choice.

Despite it is just 40 years since these areas were built, it has been difficult to find information and material about these group housing areas and their gardens. Whether if this depends on the lack of interest for this subject or if it depends on something else is difficult to tell. As a consequence of the lack of information there is still a lot that is not documented and therefore invite for further studies in the subject.