Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med denna litteraturstudie var att öka kunskapen om automatiska mjölkningssystems inverkan på juvret och juverhälsan samt identifiera möjligheter för lantbrukaren att arbeta förebyggande med juverhälsan i besättningen. Mastit, juverinflammation, är en smärtsam, kostsam och livsmedelsförstörande sjukdom. Utöver att den orsakar ekonomiska förluster för bonden och lidande för djuren så är mastit den sjukdom som år 2013 ensam stod för 69 % av all antibiotikabehandling inom mjölkproduktionen. Prevalensen av mastit ser ut att öka med ökande besättningsstorlek och parallellt med att de svenska besättningarna blir större väljer allt fler att satsa på automatiska mjölkningssystem. 2015 mjölkades 37 % av Sveriges kor i en robot.
Resultatet av denna litteratursammanfattning är att studier tyder på att juverhälsan initialt påverkas negativt vid övergång till automatiska system sett till indikatorer som celler och bakterier i mjölken. De högsta halterna uppmäts inom sex månader efter installationen för att sedan minska. Inom ett år efter övergången från konventionellt mjölkningssystem återgår de tankmjölkscelltalen till nivåer liknande dem som var i besättningen innan övergången. Andelen nyinfekterade kor per månad samt bakteriehalt i mjölken tenderar dock att fortsätta vara något över snittet för konventionella system men spenhälsan är bättre i automatiska än konventionella system. Det förklaras med att de automatiska systemen mjölkar korna på fjärdedelsjuvernivå vilket minskar risken för övermjölkning avsevärt i jämförelse med mjölkning i konventionella system som sker på heljuvernivå. De faktorer som påverkar celltalet negativt i automatiskt mjölkade besättningar är mjölkningsintervall, ofullständiga mjölkningar samt renlighet av djur och spenar. För att förbättra juverhälsan i besättningen bör ansvarig arbeta för mer regelbunden mjölkning speciellt för kor med höga celltal. Utöver detta är rengöring av spentvätt och dess komponenter, samt hela mjölkningssystemet, viktigt för att förebygga bakterieorsakad mastit.
Slutligen, i arbetet med denna litteraturstudie har luckor i kunskap inom juverhälsa i automatiska mjölkningssystem uppdagats. Hur påverkar oregelbundna mjölkningsintervall ett friskt juver? Hur varierar effektiviteten hos olika tillverkares spentvätt? Samt har olika mjölkningssystem problem med olika mastitorsakande patogener? Studier inom dessa områden kommer vara av stor nytta för arbetet mot en bättre juverhälsa i automatiska mjölkningssystem.

The aim of this literature review was to increase the knowledge of how automatic milking affects udder health and how farmers can improve udder health. Mastitis is an inflammation of the mammary glands and it is painful, causes economic losses for the farmer and decreases the milk value in both the economic and quality aspects. Treatment of bovine mastitis was in 2013 responsible for 69 % of all antibiotic usage in the Swedish dairy industry. The prevalence of bovine mastitis seems to be increasing along with size of the population. The average herd population has over the years of time increased and so has the number of farms with automatic robotic systems. Today 37 % of all cattle in Sweden is milked in an automatic milking system.
The result of this literature review was that udder health is negatively affected in the transition to a fully automatic milking system. This is typically seen as elevated somatic cell count and total bacterial count in the milk. The effect was not long lasting, the peak was measured in the first six months after installation and within the following six months, the high bulk milk cell count decreased to approximately the same as it was before the transition. In the case of newly infected cows the proportion was still higher in the automatic milking as was the total bacterial count. Teat health is often better in automatic milking systems. This has been explained as a result of the quarter milking in the new automatic robotic systems which considerably decreases the risk of overmilking the teats. Important factors that affect somatic cell count in automatic milking systems are milking interval, inadequate milking and the cleanness of animal and teat. To improve the udder health the herd manager should work towards less fluctuation in interval especially for cows with high somatic cell count. In addition to this cleaning the teat cleaning equipment as well as the entire system is essential to prevent bacterial induces mastitis.
Finally, in the work with this literature review gaps in the knowledge of udder health in automatic milking have been detected. How does irregular milking intervals affect a healthy udder? Does the cleaning of teats differ between brands of systems? And does milking system predispose a particular pathogen? Studies in these areas will be of mayor help developing new management recommendations to improve the future of udder status in automatic milking systems.