Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Att planera för social hållbarhet – en studie av strategier och hur de kan tillämpas
Boverket konstaterar i en kunskapsöversikt att boendesegregation på social grund är det mest grundläggande hindret för social hållbarhet men att svenska kommuner gör för lite för att effektivt motverka den. Därför är en fördjupad kunskap om social hållbarhet är nödvändig för att med stadsplanering som verktyg kunna arbeta för en mer hållbar och jämlik stad. Långsiktighet, medvetna strategier och att de boende är delaktiga är centralt för att nå positiva resultat.
Syftet med studien var att ta reda på hur social hållbarhet konkret kan främjas, främst med avsikt på att skapa förutsättningar för en mer jämlik stad. Hållbarhetsbegreppet är mycket centralt i planeringsdiskursen och det råder stor samstämmighet kring att det är viktigt. Trots det är litteraturen och forskningen om social hållbarhet bristfällig och kunskapen otillräcklig om hur målsättningen borde påverka den fysiska miljön. Vad innebär egentligen målsättningen om social hållbarhet inom fältet för fysisk planering?
I uppsatsen görs en definition av begreppet social hållbarhet, en kort redogörelse för hur en socialt ohållbar stad ser ut samt en sammanfattning av vilka strategier för social hållbarhet svenska kommuner främst använder sig av. Med hjälp av en fallstudie av ett stadsförnyelseprojekt i Brisbane, Australien och en egen fördjupning av områdesprogrammets genomförande i Seved, Malmö exemplifieras det konkreta arbetet för social hållbarhet. Litteraturstudier samt en kvalitativ intervju har använts för att inhämta information till uppsatsen.
En slutsats är att arbetet för social hållbarhet måste tillskrivas ett eget värde för att lyckas. Annars finns det en risk att andra värden än de mänskliga sätts främst. Den inneboende spänningen mellan stadsutveckling och segregation kan göra det problematiskt att genomföra stadsförnyelseprojekt utan bortträngning av resurssvaga grupper.

To plan for social sustainability – a study of strategies and how they can be implemented
The Swedish National Housing Board (Boverket) states that segregation of housing based on social injustice is the most fundamental obstacle for social sustainability but that Swedish municipalities do too little to efficiently counteract this. Therefore, a greater knowledge on social sustainability is necessary in order to work for a more sustainable and equal city with urban planning as a tool. Long-term strategies based on awareness as well as resident participation are crucial to achieve positive results.
The purpose of the study was to find out how social sustainability can be supported mainly aimed at creating a basis for a more equal city. The concept of sustainability is a central concern within the discourse of planning and there is big oneness round the importance of it. Nevertheless the literature and the research on social sustainability are insufficient and there is not enough knowledge on how the aim should affect the physical environment. What does the aim of social sustainability really amount to within the field of spatial planning?
In the paper a definition is made of the concept of sustainability, a short review of what a socially unsustainable city looks like is carried through and a summary of what strategies for social sustainability Swedish municipalities mainly use is made.
Via a case study of a city renewal project in Brisbane, Australia and an own specialization of the implementation of the area programme in Seved, Malmö, the work for social sustainability is exemplified. Literature studies and a qualitative interview have been used to gather information for the paper.
One conclusion of the paper is that special significance must be ascribed to the work for social sustainability in order for it to succeed. Or else there is a risk that priority is given to other values than the social and human. The inherent tension between urban development and segregation creates a difficulty to carry through city renewal projects without causing displacement of low-income groups.