Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Pine twisting rust (Melampsora pinitorqua) is a parasitic rust fungus found all across Sweden causing damage resulting in lower quality and reduced tree growth in pine stands. In Sweden, the fungus is dependent on two alternate hosts; European aspen (Populus tremula) and Scots pine (Pinus sylvestris). Pine twisting rust has five different spore stages, two of them (uredinio- and teliospores) on the leaves of aspen. Injures on aspen caused by pine twisting rust is not extensive. On the other hand, when it infects the annual shoots of Scots pine it often results in a bent steam or even a top shoot breakage. Aspens provide an essential environment for a lot of different plants and animals. Therefore, the forestry of today often retains mature aspens in pine regenerations for conservation purposes. The aim of this study was to evaluate if leaves on young aspens sprouts contain more spores of pine twisting rust than leaves on mature aspens and therefore in higher extent might spread the disease. The field study was conducted in the county of Västerbotten, during the autumn 2008, in nine infected pine regenerations with retained mature aspen and young aspens sprout. Proportion of infected leaves and coverage of spores in the tree tops was estimated by using a telescope of highest quality. For each mature aspen, leaves from four different heights, in total 100 leaves per aspen, were studied. For comparison, spore occurrence and coverage of 100 leaves on the surrounding aspen suckers (r = 10m) was estimated. In total, 41 mature aspens were included in the study. To evaluate whether infected leaves falls from the trees earlier, a pilot study was conducted at one site. Additionally, a short questionnaire was sent to forest organizations to investigate how forest owners’ look at pine twisting rust. The result of the study showed that the occurrence of spores was three times higher, and the coverage of spores, five times higher, on aspen sprouts than on mature aspens. There was no significant difference in spore occurrence in aspens tops. There were a few infected leaves even at 25-30 m height. The results indicate that mature aspen are less important compared to aspen sprouts for the spread of pine twisting rust. Thus, management practices in Scots pine regeneration should incorporate control of the more infected aspen suckers. It could also be wise to avoid planting Scots pine on fertile sites were frequency of aspen often is high.

Knäckesjuka (Melampsora pinitorqua) är en rostsvamp som förekommer i hela Sverige och orsakar skador i tallföryngringar i form av försämrad kvalitet och tillväxtförluster. I Sverige värdväxlar svampen mellan asp (Populus tremula) och inhemsk tall (Pinus sylvestris). Aspens blad hyser två av knäckesjukans totalt fem sporstadier. På asp innebär inte angrepp några betydande skador. På värdväxten tall däremot angrips årskotten som kan böjas ned eller knäckas av angreppet. Asp är en mycket viktig livsmiljö för flera växt och djurarter och i dagens skogsbruk lämnas ofta aspar på hygget vid avverkning för naturvårdshänsyn. Syftet med studien var att utvärdera om löv på aspsly i högre utsträckning kan antas sprida knäckesjuka genom att hysa fler sporer av knäckesjuka än kvarlämnade stora aspar, s.k. ”naturvårdsaspar”. Fältstudien utfördes i Västerbottens kustland under hösten 2008 i nio infekterade tallföryngringar med både kvarlämnade stora aspar och aspsly. Bedömningen av sportäckningsgraden, uppe i aspkronorna, skedde okulärt med hjälp av en kvalitetstubkikare. För varje asp bedömdes löv på fyra olika mäthöjder, totalt 100 löv per asp. Som en jämförelse bedömdes sportäckningsgraden på lika många löv från aspsly inom en radie på 10 meter kring varje stor asp. I studien ingick totalt 41 naturvårdsaspar. Det visade sig att andelen infekterade löv var tre gånger högre och sportäckningsgraden fem gånger högre för löv från aspsly än för löv från stora aspar. Inom naturvårdsasparnas kronor gick det inte att se någon tydlig infektionsminskning med ökad höjd och infekterade löv återfanns även i toppen av kronorna på 25-30 m höga träd. Eftersom studien utfördes sent på hösten undersöktes på en av lokalerna om kraftigt infekterade löv faller av träden tidigare. För att undersöka hur knäckesjuka uppfattas i det praktiska skogsbruket skickades även en enkel enkät ut till skogsorganisationer. Med hänsyn till resultatet av studien så bedöms inte kvarlämnade naturvårdsapar på hygget i sig orsaka omfattande skador av knäckesjuka på tallföryngringar. Åtgärder för att förhindra att skador uppkommer bör därför inriktas på att förhindra uppkomsten av det mer infekterade aspslyet i samband med föryngring av tall. För att undvika skador av knäckesjuka på bördigare marker med ett stort aspuppslag kan andra trädslag än tall övervägas, exempelvis gran.