Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Biobränslen har i många år ökat i Sveriges energimix. Den största potentialen för fortsatta ökningar bedöms finnas i kategorin oförädlade trädbränslen vilka i dagsläget består till ca 50% av grenar och toppar (GROT) från föryngringsavverkningar. Ett antal studier pekar på att uttaget kan öka avsevärt. Anpassningen mot att även skörda GROT vid sidan av timmer och massaved sker genom att skördaren apterar upp sortimenten efter körstråket, varpå en skotare sedan transporterar biomassan till bilväg. GROTanpassningen kan ske genom att GROTen antingen högläggs eller strängläggs efter körstråken. Strängläggning är en modifiering av en traditionell avverkning vid vilken man har flyttat upparbetningspunkten från framför maskinen till bredvid maskinen. Upparbetningspunkten skiljer sig något mellan varje träd och därmed skapas en sträng av GROT parallellt med stickvägen. När man höglägger GROT så upparbetas träden på två punkter per maskinuppställning, en på vänstra sidan och en på högra sida vilket resulterar i två högar med GROT.
Syftet med studien var att mäta och jämföra produktiviteten på skotningsarbetet för GROT som antingen blivit stränglagd eller höglagd. Studien utfördes i ett grandominerat bestånd i Jämtland där varje behandling motsvarade sex fulla skotarlass vardera. I medeltal hade ett skotarlass en massa av 7,9 ton (färsk vikt) vid högläggning och 7,4 ton vid strängläggning, vilket är 56% lastnyttjande vid högläggning och 53% lastnyttjande vid strängläggning. Studien visar att lastningsarbetet var 40% effektivare när GROT höglagts än stränglagts. Denna skillnad var signifikant. Ett lass GROT av det höglagda materialet bestod av 35 krancykler med en vikt per griptag på 226 kg. Ett lass GROT av det stränglagda materialet bestod av 42 griptag på 176 kg vardera. Vid ett terrängtransportavstånd på 300 m gav högläggning 9,5% högre produktivitet än strängläggning. Den genomförda studien visar att det är en betydande skillnad i GROTskotarens produktivitet beroende på om GROTen är höglagd eller stränglagd vid skördetillfället. Den största delen av arbetstiden består av lastningsarbete vilket även påvisas i en tidigare studie. Lastningstiden i denna studie utgör en betydande del av arbetstiden, vid strängläggning 56% och högläggning 42% av den totala tiden för ett lass GROT vid ett skotningsavstånd av 300 m. Slutsatsen är att höglagt material är att föredra framför stränglagt material för att sänka skotningskostnaderna.

Biofuels has for several years increased in Sweden's energy mix. The biggest potential for further increases is judged to be in the category of unprocessed wood fuels. The unprocessed wood fuels makes up 50% of branches and tops (GROT) from clear cuttings. A number of studies indicate that the extractible potential can increase significantly. The first work process when harvesting wood biomass is the processing of various assortments (bucking). In the final felling, there are three products that are relevant timber, pulpwood and forest residues. This work has focused on GROT adaptations and how forwarders productivity is affected by different GROT adaptations. During cutting work GROT is either bunched in strings or piled in heaps along strip roads. The string-method is a modification of a traditional harvest in which they have moved processing point from the front of the machine to beside the machine. The processing point varies slightly between each tree, creating a string of slash parallel to the strip road. With the piling-method the tree are cut down forward from the machine and processed next to the strip road and the trees bucked at two points per machine position, one on the left side and one on the right side, resulting in two piles of GROT. The purpose of the study was to measure and compare productivity in forwarding work for GROT as the biomass was either stringed or piled. The study was performed in a spruce dominated stands in Jämtland where each treatment equivalent to six full forwarder each. On average, the forwarder loads had a mass of 7.9 tonnes (fresh weight) for the piling method and 7.4 tonnes for string method. The study shows that the loading work was 40% more effective when logging residues was piled than stringed. This difference was significant. A load of logging residues of the piled material consisted of 35 loading cycles with the crane with an average weight per grapple of 226 kg.A full load of logging residues which was stringed consisted of 42 loading cycles with an average weight per grapple of 176 kg. Loading time in this study represent a significant part of the working time, the stringed 56% and piled 42% of the total time for a load of logging residues with a forwarding distance of 300 m. At a terrain transport distances of 300 m the piling method gave 9.5% higher productivity than the string method. The conclusion is that the piling method is preferable to stringing method due to reduce time consumption when loading the forwarder.