Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Winter wheat is a very important crop, but despite this its yield in Sweden has remained the
same since 1990. Several studies have been conducted pertaining the optimal conditions for
the establishment of spring cereals. However, there is very few studies that have taken place
on the favorable conditions for the establishment of winter wheat.

The aim of this work was to investigate the effects of sowing depth and seedbed properties,
especially aggregate size, on the emergence and shoot development of winter wheat. The
work has examined the conditions for the winter wheat establishment in Mälardalen.

The study had two parts, a farmer survey and a field trial. Farmers' survey was conducted on
16 fields to study how winter wheat was established. The farmers' survey also compared two
tillage systems, ploughing and non-inversion surface cultivation. The field trial was designed
to compare the different sowing depth under the same conditions and was conducted in Säby,
Uppsala. The field trial compared the sowing depths 2 cm, 4 cm and 6 cm. In both the farming
survey and field trial, investigations were conducted on the seed bed quality, plant emergence,
and number of shoots, sowing depth and winter hardness. In the field trial, crop yield was
determined.

The results of the study showed that if all other conditions are similar, a shallower sowing
depth led to faster emergence compared to a deeper sowing. The proportions of different
aggregate size have no effect on plant emergence. Earlier studies indicates, however, that a
certain large aggregates in the surface have a positive effect for protecting against the harsh
winter climate and the risk for siltation. A rapid emergence means that the plant is able to
develop a higher number of shoots. A high number of shoots is the factor that gives the best
winter hardness. The main factor for quick emergence and shoot formation is the time of
sowing. The fields that were sown earlier had the fastest emergence speed and developed the
highest number of shoots. The results of this study did not demonstrate any significant
differences between ploughing and non-inversion surface cultivation.

Höstvete är en mycket betydande gröda i Sverige men trots detta har höstveteskördarna legat
på samma nivå sedan år 1990. Många och detaljerade studier är gjorda på vad som är de
optimala förutsättningarna för etablering av vårsäd. Däremot finns mycket lite undersökt för
vilka som är de mest gynnsamma förutsättningarna för höstveteetablering.
Syftet med detta arbete var att undersöka sådjupets och såbäddens egenskaper, i synnerhet
aggregatstorlekens, betydelse för uppkomst och skottutveckling för höstvete. Arbetet har som
utgångspunkt att undersöka förutsättningar för höstveteetablering i Mälardalen.
Studien är uppdelad i två delar, dels en odlarstudie och dels ett fältförsök. Odlarstudien
omfattade 16 fält som studerades för att undersöka hur lantbrukare etablerar höstvete. I denna
studie jämfördes även bearbetningssystemen plöjt och kultiverat. Fältförsöket syftade till att
jämföra olika sådjup under samma förutsättningar och förlades på Säby i Uppsala, där
jämfördes sådjupen 2 cm, 4 cm och 6 cm. Både i odlarstudien och i fältförsöket genomfördes
såbäddsundersökning, räkning av uppkomst, räkning av antal skott, mätning av sådjup samt
räkning av övervintring. I fältförsöket är även information av skördedata insamlad.
Resultaten från undersökningarna visar att om uppkomsthastigheten jämförs för sådd under
samma förhållanden kommer en grundare sådd planta upp fortare jämfört med en djupare
sådd planta. En enskild aggregatfraktion påverkar inte uppkomsthastigheten. Litteraturen
påvisar dock att en viss del större aggregat i ytan har en positiv effekt då de skyddar mot
vinterns påfrestningar och minskar risken för igenslamning. En snabb uppkomst innebär att
plantan hinner utveckla ett större antal skott. Ett stort antal skott är också den faktor som leder
till bäst övervintring. Det som påverkar uppkomsthastighet och skottutveckling i störst
utsträckning är såtidpunkten. De fält som såddes tidigast hade snabbast uppkomsthastighet
och utvecklade flest antal skott. Resultaten från dessa undersökningar kunde inte påvisa några
skillnader mellan bearbetningssystemen plöjt och kultiverat.