Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The seals and the fishery are forced to share the role as top-predators in the Baltic waters since they both depend on the same fish stocks, which leads to an unavoidable competition. Seals are raiding traps, leading not only to costly damaged fishing gears and loss in fish catch but also to the seals themselves getting caught and drowned in the gears as by-catch. In order to solve the conflict research is working on developing ’seal-safe’ fishing gears, which are well-working fishing gears that also are unattractive to seals and that are resistant to attacks.
This study investigated seal presence and attack behavior of grey seals in relation to codpots in the Baltic sea. Baited camera-equipped cod-pots of three shapes and mesh types were set out in the vicinity of a seal colony outside the east coast of the Swedish island Gotland, and the behavior of the visiting seals caught on tape was observed and analysed.
It was found that the most important cod-pot component for both seal presence and attack behavior was the shape. The shape with most attack behavior and seal presence had an upper part of loose netting, in contrast to the other two shapes. Neither mesh size nor material showed any significance for seal presence or attack behavior. It was also found, through a Generalized Linear Model, that the most important factor for proportion seal presence was time of the day, where the morning had greatest proportion. Furthermore it was found that the proportion seal presence was not affected by if the bait fish were dead or alive, at the same time as no attack behavior on dead bait fish could be found. This could suggest that seals are present because of curiosity and not because of hunger.
This study provides insight in how grey seals behave around different cod-pots and what factors that might affect their behavior. It shows that cod-pot-components but also factors such as the time of the day can effect the behavior of the seal.

Östersjön står idag inför många påfrestningar, flera på grund av att människans framfart hamnar i konflikt med naturens. En av konflikterna i Östersjön som blir värre, är konkurrensen mellan gråsäl och det kustnära fisket, som båda är beroende av samma fiskbestånd. Sälen är en mycket smart och nyfiken art, som har visat sig både förstöra redskap samt stjäla fångst från det kustnära fisket. Både sälen och fisket förlorar på konflikten dem emellan. Sälen fastnar i fiskeredskapen och drunknar som bifångst medan det kustnära fisket lider stora ekonomiska förluster på grund av de förstörda redskapen och minskade fångsterna. Sälen och det kustnära fisket tvingas dela på rollen som topp-rovdjur i Östersjön, och då säl-populationerna växer, och det kustnära fisket minskar, blir konkurrensen värre och en lösning måste hittas. Fiskeförlusten på grund av säl delas ofta in i antingen synliga eller gömda förluster. Synliga förluster är de förluster man kan se, exempelvis fiskrester i maskor i nät, eller halva fiskar i burar, direkta effekter av attacker. Gömda förluster är de förluster som inte går att se med ögat, dvs de fiskar som äts upp hela, eller som inte fastnar i redskapen alls på grund av en hög sälnärvaro. En möjlig lösning för att minska sälinteraktioner kan vara att få fram så kallade sälsäkra redskap, dvs väl fungerande fiskeredskap men som inte attraherar sälar och som har motståndskraft mot attacker.
Som ett led i att ta fram sälsäkra fiskeredskap undersöktes sälbeteende i relation till torskburar på Gotlands östra kust, på en plats som heter Rute Misslauper vid en sälkoloni. Det gjordes genom att tre olika former på torskburar, med tre olika masktyper, betades med fisk och sattes ned i vattnet utanför sälkolonin och filmades. Filmerna observerades i efterhand och sälarnas beteende och närvaro-mönster noterades. Beteendet och närvaron analyserades sedan i relation till olika faktorer såsom torskburs-komponenter, fisk-betesinformation samt tidsaspekt.
Det som hittades var att den enskilda faktorn som var mest viktig för en hög proportion sälnärvaro var tid på dygn, där morgonen hade högst proportion. Detta är viktigt eftersom det kan visa på effekter av sälens biologi som påverkar. Även burform visade sig ha en signifikant effekt på proportion sälnärvaro, där en rund bur med löst nät från en ”topp” (sk. Circus-bur) var den form med högst proportion. Samma burform gav även högst proportion attackbeteende vilket skulle kunna tyda på att sälen uppfattar ett lösare nät som lättare att fånga fisk genom, och därigenom uppmuntrar till att stanna kvar längre stunder samt försöka attackera. Varken maskstorlek eller maskmaterial visade sig ha någon effekt på vare sig sälnärvaro eller attackbeteende. Inga attackbeteenden alls skedde vid de tillfällena då torskburarna var preparerade med död betesfisk. Däremot var det ingen skillnad alls på sälnärvaron fast fisken var död. Detta skulle kunna tyda på att sälen befinner sig runt burarna i stor grad på grund av nyfikenhet, och inte för att den är ute efter att äta. Däremot kan en retning, som att fisken rör sig, ändå trigga attack-beteende vilket även resultaten visade på, då 83% av attackerna skedde på fisk som rörde sig.
Studien visade sammanfattningsvis på att det finns flera faktorer att ta hänsyn till i utvecklingen av sälsäkra fiskeredskap. Sälarna visade sig hellre besöka vissa burformer och även under vissa tider och resultaten visade även på att nyfikenhet kan vara en av de drivande motivationerna för att besöka burarna. Genom att fortsätta förstå sälarnas biologi och beteenden, och fortsätta utforma burar för att överlista dessa, så kan man förhoppningsvis hitta en lösning på den infekterade konflikten mellan sälar och det kustnära fisket.