Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Forestry in Sweden suffer major financial losses due to browsing damages in young forest. Investigation of factors that might affect the injury rate is therefore of great interest to find tools to reduce these damages. The idea to investigate the relationship between supplementary feeding and browsing damage arose when studies showed that moose who eat a diet with unbalanced nutritional composition compensate this by eating a larger amount twigs. Several types of feed used for supplementary feeding today contain large amounts of sugar (eg sugar beet and carrots). It is therefore possible that the wild game in the forest makes up for this by browsing in the nearby forest. The main goal of this study is to provide information to the gap of knowledge that today exists for supplementary feeding in Sweden. This study examines how hunters and landowners managed supplementary feeding on their hunting grounds during the hunting season 2014/2015 and the factors that affect the choice of feeding or not. Investigations of how supplementary feeding and land use in the landscape affect the browsing damages was also made. Information about supplementary feeding was collected through telephone interviews with landowners and hunters, while we got data for browsing damages and land types from the Swedish Forest Agency and the Swedish Land Survey. The results of the study show that supplementary feeding intensity differs between different areas in southern Sweden, but the difference is even greater between specific respondents. The study indicates that the proportion of agricultural land in the neighborhood have an impact on the amount of supplementary feeding in the area. Furthermore, the results show that the proportion of young forests in the landscape is a factor that affects damage rates, and that there are indications that an increased amount of sugar available through supplementary feeding leads to an increased amount of browsing damages. One conclusion from the study is that to conduct telephone interviews is a good method to obtain information on supplementary feeding. The study results also show that further research of how the feed nutritional composition and proportion of young forests in the landscape influence the level of damage on pine are of great importance and interest to the forest industry in the question of how we can reduce browsing damages.

Dagens skogsbruk i Sverige drabbas årligen av stora ekonomiska förluster till följd av betesskador på
ungskogen. Att undersöka faktorer som kan tänkas påverka skadefrekvensen är därför av stort
intresse för att hitta verktyg för att sänka skadefrekvensen. Idén att undersöka just sammanhanget
mellan stödutfodring och betesskador uppkom efter att studier har visat att älgar som äter en kost
med obalanserad näringssammansättning kompenserar detta med att äta en större mängd kvist. Då
flera typer av det foder som används till stödutfodring idag innehåller stora mängder socker (tex
sockerbetor och morötter) kan det tänkas att viltet i skogen kompenserar detta födointag med att
beta mer på skogen i närområdet. Denna studie ämnar först och främst bidra med information till
den kunskapslucka som idag finns gällande stödutfodring i Sverige med avseende på
utfodringsintensitet och val av fodertyper. Studien undersöker hur jägare och markägare har valt att
stödutfodra viltet på sina jaktmarker under jaktåret 2014/2015 och vilka faktorer som eventuellt
inverkar på valet att utfodra eller ej. Vidare kan resultaten preliminärt påvisa hur stödutfodring och
markanvändningstyper i landskapet påverkar skadefrekvensen av färska betesskador i tallungskogar.
Information om stödutfodringen inhämtades genom telefonintervjuer med markägare och jägare,
och data för betesskador och markanvändningstyper inhämtades hos Skogsstyrelsen och
Lantmäteriet. Resultaten från studien visar att stödutfodringsintensiteten skiljer sig åt mellan olika
områden i södra Sverige, men skillnaden är ännu större mellan specifika respondenter. Studien
indikerar att andelen jordbruksmark i närområdet har en påverkan på hur mycket foder som används
till stödutfodring i området. Vidare visar resultaten att andelen ungskog i landskapet är en faktor som
påverkar skadefrekvensen, samt att det finns indikationer på att en ökad mängd tillgängligt socker
genom stödutfodring leder till en ökad mängd betesskador. Från studien kan slutsatsen dras att
telefonintervjuer är en bra metod för att införskaffa information om stödutfodring. Studiens resultat
visar även att vidare forskning i hur foders näringssammansättning och andelen ungskog i landskapet
påverkar skadefrekvensen är av stor vikt och intresse för skogsbranschen i frågan hur vi kan minska
betesskadorna i skogen.