Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det finns flera olika markanvändande aktörer som vill bruka skogen vilket kan leda till intressemotsättningar. I Sverige finns det 51 samebyar och på cirka 50 % av den svenska landarealen är det tillåtet att bedriva renskötel. Skogsbruket och rennäringen har olika mål med markutnyttjandet och båda näringarna kräver stora arealer. Problemet idag mellan parterna är att skogsbolagen oftast planerar på objektnivå och inte på landskapsnivå. För att kunna ta hänsyn till rennäringen gäller det att se en helhet eftersom renarna utnyttjar hela landskapet och deras flyttleder passerar flera olika markägare. Syftet med denna studie var att undersöka hur skogsbolagen hanterar begreppet landskapsperspektiv och hur det används när de planerar hänsyn för rennäringen.
För att svara på studiens syfte har kvalitativa och semi-strukturerade intervjuer använts som metod. En representant från tre olika skogsbolag valdes ut för intervju samt även en representant från Svenska Samernas Riksförbund (SSR).
Resultatet är baserat på skogsbolagens tre representanter och SSR, deras åsikter, resonemang och svar utifrån intervjufrågorna. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av tidigare studier och teorier. Det visade sig att det är svårt att tänka ur ett landskapsperspektiv, när de olika aktörerna har olika definition på begreppet. Skogsbolagen vill att renskötarna ska vara mer aktiva med att ajourhålla renbruksplanen så de är uppdaterade när det är dags för samråd. Renbruksplanen är ett bra underlag som skogsbruket kan använda sig av för att se renarnas kärnområden utifrån ett landskapsperspektiv för att komma till en långsiktig hänsynsplanering.

There are several different land use actors who want to use the forest which can lead to conflicts of interest. In Sweden there are 51 Sami villages and 27% of the Swedish productive forest area is used by of reindeer husbandry. Forestry and reindeer husbandry have different goals with the use of land and both industries require large areas. The problem today between the parties is that forest companies usually plan on the object level and not at the landscape level. In order to take the reindeer husbandry into account it has to be seen has a whole because of the fact that reindeers utilize the entire landscape and their migration routes run through several different lands owned by various individuals. The purpose of this study was to examine how forest companies deal with the concept of landscape perspective and how it is used when planning consideration for reindeer husbandry.
To answer the purpose of the study a qualitative method with semi-structured interviews has been used as a method. One representative from three various forest companies were selected for interviews as well as one representative from the Swedish Sami National Association. (In Swedish Svenska Samernas riksförbund SSR).
The results are based on SSR´s and the three representative’s opinions, reasoning and answers from the interviews. The results were then analyzed with the help of previous studies and theories. It turned out that it is difficult to think from a landscape perspective when the interview participants have different definitions of the term. Also forest companies want that reindeer husbandry should be more active in keeping the Renbruksplan up to date, so they are updated for the consultation. A renbruksplan is a good basis forestry’s can use to see significant areas for the reindeer husbandry from a landscape perspective, for a sieving a long-term consultations plan.