Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The milk production is developing towards fewer but larger herds with automatic milking systems. The most recent system for milking that has been developed for managing milking in large herds is an automatic milking rotary (AMR), which was launched in 2010. Although several benefits with automated systems have been reported there is an increased risk for incomplete or omitted milking due to attachment failure or that the cow kicks off one or more teat cups after attachment. An incomplete milking of one or more udder quarters can lead to reduced milk yield, a lower quality of milk and milk leakage, which may lead to decreased udder health. Therefore, cows who are incompletely milked in an AMR are resorted to a second milking after the first milking occasion, but this resorting reduces the efficiency of the AMR and affects the cows' time budget. Somatic cell count (SCC) is the most common indicator for udder health and subclinical mastitis, increases in SCC is an important part of the cow's immune system. In Sweden, SCC above 200 000 cells / ml milk is classified as high cells in the milk and the cow probably has mastitis in one or more udder quarters. SCC can vary depending on various factors, such as stage of lactation and milk fraction. There is also a day to day variation in SCC and this is higher for cows with mastitis than for healthy cows.
The aim of the study was to evaluate if cows with a milk SCC above 200 000 cells/ml that have passed peak lactation really need to be re-milked after a single incomplete milking in an AMR. 16 cows were included in the study, on the morning day four of the experiment, half of them were re-sorted into a second milking after the first milking occasion - to be milked on the fourth udder quarter. The remaining seven cows were not re-sorted after the first milking and therefore they were not milked on the fourth udder quarter this morning. The udder quarter with the highest SCC was selected to the treatment from all cows. Milk samples were taken daily and were analyzed for SCC, milk composition and milk yield during three days before the treatment to ten days after the treatment. The results showed no significant effect on either the SCC, milk composition or milk yield due to the omitted milking, there were also no significant differences between the re-sorted group and the group that was not re-sorted. The study did not show any negative effects on SCC, milk composition or milk yield by an omitted milking on one udder quarter for cows with high SCC. However, the study needs to be repeated since the low number of cows included in the study allows limited conclusions of the data. Further study should have a higher number of cows to clarify if the results in this study are reliable.

Mjölkproduktionens utveckling går mot färre men större besättningar med automatiserade mjölkningssystem. Det nyaste mjölkningssystemet som utvecklats är en automatisk mjölkningskarusell (AMR), som lanserades år 2010. Även fast det finns flera fördelar med automatiska system, finns en risk för att kor kan bli ofullständigt mjölkade i en eller flera juverfjärdedelar, utifall kon sparkar av en spenkopp eller om robotarna misslyckat med påsättning av spenkopparna. En ofullständig mjölkning på en eller flera juverdelar kan leda till minskad mjölkavkastning, en sämre kvalitet på mjölken och mjölkläckage, vilket kan leda till försämrad juverhälsa. Därför återsorteras kor som mjölkat ofullständigt till en andra mjölkning i en AMR, men återsortering minskar effektiviteten av en AMR och påverkar kornas tidsbudget. Somatiskt cell tal (SCC) är den vanligaste parametern för att mäta juverhälsa och subklinisk mastit, ökningar i SCC utgör en viktig del av kons immunförsvar. I Sverige klassificeras SCC över 200 000 celler/ml som höga celler i mjölken och kon har troligen mastit i en eller flera juverdelar. SCC kan variera beroende av olika faktorer, så som laktationsstadium och mjölkfraktion. Det finns även en dag till dag variation i SCC och denna är högre hos mastit drabbade kor än hos friska kor. För att undvika ytterligare ökningar i SCC hos kor som har mastit i en eller flera juverdelar kan en ökad mjölkningsfrekvens göra att bakterier sköljs ut ur juvret oftare.
Syftet med denna studie var att undersöka om kor med SCC över 200 000 celler / ml som har passerat topplaktation behöver återsorteras till en andra mjölkning efter en ofullständig mjölkning i en AMR. 16 kor ingick i studien, där hälften blev återsorterade till en andra mjölkning efter den första – för att bli mjölkad även på den fjärde juverdelen. De sju resterande korna blev inte återsorterade efter första mjölkningen och därför inte mjölkade från den fjärde juverdelen. Den juverdel med högst SCC från samtliga kor utsattes för behandlingen. Mjölkprover togs dagligen och analyserades för SCC, mjölkkomposition och mjölkmängd under tre dagar före behandlingen till tio dagar efter behandlingen. Resultaten visade ingen signifikant påverkan på varken SCC, mjölkkomposition eller mjölkmängd på grund av den överhoppade mjölkningen, det var inte heller några signifikanta skillnader mellan återsorteringsgruppen och gruppen som inte återsorterades. Studien visade inga negativa effekter på SCC, mjölksammansättning eller mjölkmängd av en utelämnad mjölkning på en juverdel för kor med högt SCC. Dock behöver studien upprepas, eftersom det låga antalet kor som ingick i studien ger begränsade slutsatser. Ytterligare studier bör använda sig av ett större antal kor för att klargöra om resultaten i denna studie är tillförlitliga.