Home About Browse Search
Svenska


Gusthalin, Markus and Sundelin, Jonatan, 2015. Tallens produktionspotential på dikad och gödslad torvmark i Sverige. First cycle, G2E. Umeå: SLU, Dept. of Forest Ecology and Management

[img]
Preview
PDF
873kB

Abstract

Produktionen av tall (Pinus sylvestris) på torvmark, mätt i m3sk/år, undersöktes och jämfördes med den förväntade produktionshöjningen som kan ske då de bonitetshöjande åtgärderna dikning och gödsling tillämpas i större omfattning än vad som sker idag. För beräkning av arealer är data främst hämtad från Riksskogstaxeringens inventeringar under perioderna 197888, 19972001 och 20032007. Ett klassificeringssystem (Hånell, 2008) som anger torvmarkernas dikningsbonitet, användes för att fastställa den förmodade produktionsökningen.
På grund av skiftande växtförutsättningar delades landet in i fyra regioner med olika genomsnittliga värden på temperatursumman, så att en rättvisande bild kunde ges av de naturgivna produktionsförutsäyyningarna. För gödslingseffekten användes värden utarbetade av Holmen (1980).
Resultaten visar att en stor produktionsökning är möjlig efter bästa tänkbara behandling, d.v.s. väl utförd dränering och tillförsel av behövliga växtnäringsämnen. Produktionen blir totalt cirka 3,5 gånger så stor jämfört med nuvarande nivå. Störst absolut och relativ ökning uppnåddes i Norra Norrland, där effekten av behandlingarna visserligen är mindre, men där också arealerna torvmark är betydligt större än i resten av landet.

,

The growth and yield of Scots pine (Pinus sylvestris) on peatland, expressed as m3sk/yr, was tested and compared with the forecasted growth increase following drainage and fertilization when these two measures were applied in a larger scale than today.
Area calculations were based on Swedish National Forest Inventories (SNFI) data from 197888, 19972001 and 20032007. Postdrainage forest productivity was determined via the site classification system for peatlands (Hånell, 2008). A slight modification of the grouping of site types was required due to the classification used by the SNFI.
The country was divided into four temperature sum regions in a northsouth gradient, with varying conditions for forest growth, For calculation of fertilization effect, values prepared by Holmen (1980) were used.
The results show that a large production increase can be achieved after best possible treatment,
i.e. well performed drainage and amendment of reguired plant nutrients. The production will be about 3,5 times greater then the current growth level. The largest absolute and relative increase was achived in Northern Norrland where growth responses to treatments are smaller, but where the peatland areas are considerably larger than in other regions.

Main title:Tallens produktionspotential på dikad och gödslad torvmark i Sverige
Authors:Gusthalin, Markus and Sundelin, Jonatan
Supervisor:Hånell, Björn
Examiner:Mörling, Tommy
Series:Kandidatarbeten i skogsvetenskap / SLU, Fakulteten för skogsvetenskap
Volume/Sequential designation:2015:11
Year of Publication:2015
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:SY001 Forest Science - Master's Programme 300 HEC
Supervising department:(S) > Dept. of Forest Ecology and Management
Keywords:torvmark, produktion, dikning, gödsling, pinus sylvestris
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-5105
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-5105
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.:Forestry - General aspects
Language:Swedish
Deposited On:09 Feb 2016 10:31
Metadata Last Modified:09 Feb 2016 10:31

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics