Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Detta examensarbete undersöker trädens roll i kulturhistorian med utgångspunkt i Astrid Lindgrens
böcker. Genom att analysera träden i skönlitteraturen kan landskapsarkitekter få nya perspektiv och nya
sätt att knyta an till vårt kulturarv. Lindgren är en författare som många människor i Sverige kommit i
kontakt med under sin uppväxt. Detta gör att många människor, däribland landskapsarkitekter, har blivit
påverkade av hennes miljöskildringar.
Fokuset är att nå ett resultat som kan relateras till en landskapsarkitekts arbete. Landskapsarkitekter är
välbekanta med träds olika karaktärer och är tränade till ett tvärvetenskapligt synsätt. Detta bidrar till att
detta arbete har en annan utgångspunkt än vad det hade haft om en exempelvis en litteraturvetare hade
skrivit det.
Arbetets syfte är att analysera och diskutera hur Astrid Lindgren använder träd i sina verk för att skapa
eller förstärka en stämning. Målet med denna analys är att ge mer kunskap om trädens roll i kulturhistorian
som landskapsarkitekter kan använda sig av i planering eller gestaltning. Undersökningen ska också
tydliggöra vilka bilder av träd och människans relation till träd som förmedlas i Lindgrens verk och
diskutera hur vi som landskapsarkitekter kan förhålla oss till dessa bilder. Frågeställningarna som arbetet
utgår ifrån är: På vilka sätt och i vilka sammanhang skildrar Astrid Lindgren träd i sina skönlitterära verk?
Och hur kan landskapsarkitekter förhålla sig till och använda sig av Astrid Lindgren skönlitterära kulturarv
i sitt arbete?
Under arbetets gång utvecklades en metod för att analysera hur träd skildras i Lindgrens verk. Genom
en pilotstudie kom jag fram till fem aspekter som var viktiga att registrera och analysera. Dessa fem
aspekter är: karaktär, plats, händelse, förhållande och känsla. För utläsa och tolka förhållandet mellan träd
och människa i böckerna användes vokabulären i analysmetoden Experiental landscape analysis, utvecklad
Kevin Thwaites och Ian Simkins.
Först analyserades 25 av Lindgrens böcker enskilt. Detta gjordes genom att de fem aspekterna
registrerades, och sedan undersöktes samband och kopplingar mellan dem. Utifrån ett helhetsperspektiv
över alla böckerna och analysen av dessa gick det att utläsa några generella mönster kring hur Lindgren
skildrar träd och människors relation till träd i sina böcker.
Arbetet avslutas med en diskussion där jag diskuterar hur Lindgrens skildringar av träd förhåller sig till
teorier och tankar om träds kulturella värden och hur vi landskapsarkitekter kan inspireras och använda
oss av hennes skildringar. I diskussionen diskuteras också vilka anledningar det finns att som
landskapsarkitekt förhålla sig kritisk till vissa delar.