Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Idag pågår ett stort arbete med inventeringar av
många förorenade områden runt om i Sverige. Sanering av dem är ett aktuellt ämne då många av de förorenade områdena återfinns på nedlagda industriområden i centrala delar av städer som nu är aktuella för exploatering. Examensarbetet undersöker den ännu relativt okända saneringsmetoden; fytoremediering. Fytoremediering är en metod som med hjälp av växters biologiska processer antingen kan ta upp, bryta ner eller stabilisera mark- och vattenföroreningar. Till skillnad från schaktsanering som är den vanligaste metoden idag anses fytoremediering vara en ekonomiskt och ekologiskt hållbar saneringsmetod. Fytoremediering kan därför ha möjlighet att få en betydande roll i omvandlingen av gamla industriområden.
Fytoremediering är ett nytt område inom landskapsarkitektur och målet med det här arbetet har därför varit att sammanställa den forskning och kunskap om fytoremediering som finns idag ur två perspektiv; fytoremedieringens processer under mark och de upplevelsevärden som växterna kan bidra till ovan mark. Det som framkommit som landskapsarkitektens roll för att kunna bidra till en ökad användning av metoden är bland annat att visa på de mervärden som metoden kan ge till platsen. Till exempel genom att tillfälliga gröna miljöer skapas i utvecklandet av industriområden som ofta har en brist på grönområden.
Arbetet syftar till att bland annat undersöka fytoremedieringens möjligheter och utmaningar som saneringsmetod i Sverige. Genom litteraturstudien har det framkommit att tidsperspektivet, både i den fysiska planeringen vid efterbehandling av förorenade områden och den långa tid som metoden behöver för att kunna nå resultat, är hindrande faktorer för att metoden ska testas. Fytoremediering är en komplex metod som kan anses vara osäker då metoden består av många moment, och många olika kompetenser måste därför vara inblandade för att kunna nå ett lyckat resultat. Möjligheterna med fytoremediering har dock visat sig vara många; växternas biomassa kan användas för bioenergi för att ge ytterligare ekonomiska fördelar, metoden kan användas i ett pedagogiskt syfte med involvering av medborgare i planteringsprocessen samt att den kan bidra till ökade rekreationsvärden i det förorenade området.
Examensarbetet avslutas med en undersökning av fytoremedieringens lämplighet att användas vid tre vanligt förekommande postindustriella kontexter; gasverkstomter, nedlagda bensinstationer samt soptippar, genom generella principer för utformning av reningsmodeller. Dessa generella principer är utvecklade utifrån den kunskap som presenteras i arbetet och är avsedda att även ge en visuell känsla till de mervärden som kan skapas till platsen genom att använda fytoremediering som saneringsmetod.
De framtagna reningsmodellerna i detta arbete visar att det finns möjlighet att kunna skapa variationsrika och spännande miljöer under den pågående reningsprocessen. Resultatet från reningsmodellerna visar bland annat att fytoremediering har potential som saneringsmetod på både gasverkstomter, nedlagda bensinstationer och soptippar. Den komplexa föroreningssituationen som gasverkstomterna har gör dock att fytoremediering möjligen inte kan användas som enda saneringsmetod men skulle däremot vara möjlig att använda som metod både parallellt med andra saneringsmetoder men också parallellt med att platsen exploateras och bebyggs. På grund utav att fytoremediering är en tidskrävande metod och att en snabb saneringsprocess ofta är nödvändig, framkommer det dock att de förorenade platserna som har låg prioritet för åtgärd är de platser där fytoremediering troligtvis har störst möjlighet att testas som metod. Nedlagda bensinstationer och deponier kan vara exempel på sådana platser.

In Sweden today, there is a lot of work finding and rebuilding polluted areas. The decontamination of these areas is an important topic since many of them are situated in old industry areas in central parts of cities, which are to be exploited with new buildings and parks. This essay is investigating the relatively unknown decontamination method; phytoremediation. Phytoremediation is a method that uses the biological processes of plants, either by absorbing, by breaking down or by stabilizing ground- and water pollution. Unlike shaft remediation, which is the most common decontamination method, the phytoremediation method is considered as an economical and ecologically sustainable method. These two facts are clearly indicating that the method might be considered when rebuilding old industry areas in cities.
Phytoremediation is a new research area within landscape architecture and the aim for this essay has been to summarize the research and knowledge about the method out of two perspectives; the processes of phytoremediation beneath the ground and the experiences the plants can give the citizens above the ground. In order to make the method more popular, it has shown through out my work that the landscape architect has an important role to play. It can be promoted by stating that contemporary green areas can add something to an old industry area while it’s being remediated and rebuilt.
One of the aims for the essay is to investigate the possibilities and challenges for the phytoremediation method as a decontamination method in Sweden. The literature study has shown that ‘the time perspective’, both in the planning process for decontamination of polluted sites and the fact that the method in it self is time consuming, might be factors that makes the method less attractive. It is also a complex method due to the many different steps in the process and the need for a lot of different competences in order to reach a good result. The possibilities of the phytoremediation method has still shown to be many; the biomass of the plants can be used as bioenergy in order to produce economic profit, the method can be used as an educational tool since citizens can be involved in the planning and the actual planting process of the area and it can also add increased recreation values in the area.
In the final part of the essay there is an investigation of the phytoremediation method connected to three common post-industrial contexts; gasworks sites, disused gas stations and old dumps. This investigation is carried out as general principles for the design of remediation models. These general principles are developed based on the knowledge presented in the essay and their purposes are to investigate the possibilities for the method at these three brownfield sites but also to give a visual feeling to the values phytoremediation as a decontamination method can give to the polluted areas.
The remediation models show that it is possible to create diverse and exciting environments during the clean up process. The result from the remediation models shows, among other things, that phytoremediation has potential as a remediation method at gasworks sites, disused gas stations and old dumps. Phytoremediation may, however, not be possible to use as the only clean up method since the pollution situation can be very complex. As gasworks sites are relatively large, phytoremediation have, however the ability to run both in parallel with other remediation methods but also in parallel with the site being exploited and built over.
Since phytoremediation is a time consuming method and a quick clean-up process is often necessary, it appears that the contaminated sites that have low priority for decontamination are the places where phytoremediation probably have the greatest opportunity to be tested as a method. Disused gas stations and old dumps can be examples of that kind of areas.