Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det främmande trädslaget P. contorta (Pinus contorta) infördes storskaligt till Sverige på 1970-talet i syfte att motverka en befarad virkessvacka under 2000-talet. Idag finns uppskattningsvis 600 000 ha contortaskogar i Sverige och delar av dessa arealer närmar sig gallrings- och avvecklingsläge. För Holmen Skog AB som initierade detta examensarbete utgörs 6 % av det totala virkesförrådet av P. contorta.
Alltsedan början av det storskaliga bruket av P. contorta i Sverige har trädens utveckling och tillväxt följts, men kunskapen om hur den biologiska mångfalden utvecklas i contortabestånd saknas fortfarande till stor del. Stora arealer som domineras av P. contorta tillsammans med omfattande stormskador på P. contorta har aktualiserat frågan om vilken naturhänsyn som ska lämnas i bestånd som ska avvecklas eller gallras. Det är också angeläget att försöka utreda vilka åtgärder som kan vidtas för att värna om den biologiska mångfalden i dessa skogar.
Examensarbetet syftade till att beskriva hur hänsynsplaneringen lämpligen utformas i contortabestånd, främst i bestånd som närmar sig planerad gallring och avveckling.
Målet var att få fram ett underlag till riktlinjer för naturhänsyn på arealer som domineras av P. contorta. Studien har bestått av två delar: fältinventering och litteraturstudier. Fältinventeringsmomentet utfördes i distrikt Delsbo, Hälsingland i syfte att undersöka förekomsten av naturvärden i contortabestånd.
Litteraturstudien visade att det är samma krav på naturhänsyn i contortadominerade bestånd och bestånd dominerade med inhemska trädslag enligt SVL (Svensk skogsvårdslagsstiftning) och FSC-standarden. Det finns däremot lagar och rekommendationer som specifikt berör anläggning av contorta på beståndsnivå och landskapsnivå. Regleringarna av P. contorta är inte så utförliga i dagsläget, men kommer troligen bli mer omfattande vid nästa revidering av SVL och FSC-standarden.
Resultatet av fältinventeringen visar att naturvärden finns i contortabestånd och att mängden naturvärden är störst i bestånd med hög beståndsvolym och som inte har gallrats eller stormrensats. Resultatet visar att även om andelen P. contorta är hög i studiebestånden utgörs den resterande andelen ofta av ett flertal inhemska trädarter. Det finns potential att skapa naturvärden med skötselåtgärder i contortabestånd, framförallt vid gallring genom att gynna undertryckta inhemska trädslag, men också för att luckor i bestånden påvisar inväxt av inhemska arter.
Praktiska åtgärder som förbättrar förutsättningarna för en ökad biologisk mångfald i contortabestånd går framförallt att genomföra vid beståndsanläggning, röjning och gallring. Naturhänsyn vid avveckling är svårare eftersom det endast går att utnyttja de befintliga värden som finns i bestånden, och ta hänsyn utifrån dessa.
För att långsiktigt gynna den biologiska mångfalden kan man begränsa storleken av contortabestånd vid beståndsanläggning och främja en inblandning av inhemska trädslag vid föryngring, röjning och gallring. Vid avveckling kan död ved av inhemska trädslag aktivt skapas eftersom död ved förekom sparsamt i de bestånd som ingick i studien. För att förebygga risken för spridning av P. contorta kan skyddszoner sparas med träd i beståndet eller genom att utnyttja omkringliggande bestånds inhemska trädslag.

The non-native lodgepole pine (Pinus contorta) was introduced on a large scale in Sweden in the 1970s to counter an anticipated timber dip in the 2000s. Sweden currently holds 600 000 ha of lodgepole pine dominated forests and parts of those areas are approaching the thinning- and clear felling stages. Holmen Skog AB, the industrial forest owner which initiated this thesis, has a holding of lodgepole pine that represents 6% of their total standing timber volume.

Since the beginning of the extensive use of lodgepole pine, it has been possible to follow tree development and volume growth, but knowledge about the development of biodiversity in lodgepole pine forests is still limited. The dominance of this tree species over large areas in addition to extensive storm damage has raised the question of which environmental consideration is suitable when stands are harvested or thinned. It is also essential to explore the development of biodiversity in lodgepole pine dominated stands and how biodiversity can be protected by active measures.

This thesis aimed to describe how conservation planning is suitably designed in lodgepole pine dominated stands, mainly in stands that are approaching the time of thinning or final felling. The goal is to obtain a foundation for the formulation of guidelines for environmental considerations in such stands.

The study consisted of two parts: field inventory and literature studies. The field inventory was carried out in district Delsbo, Hälsingland in order to investigate the occurrence of high conservation values in lodgepole pine dominated stands.

The literature study showed that it is the same requirements for environmental consideration in lodgepole pine stands and stands dominated by indigenous tree species according to SVL (The Swedish Forestry Act) and the Swedish FSC-standard. However, there are laws and recommendations concerning establishment of lodgepole at stand level and landscape level. The regulations of P. contorta are not detailed today, but will likely become more extensive in the next revision of SVL and the FSC-standard

The results indicated that high conservation values occur in lodgepole pine dominated stands and that the amount of high conservation values generally is higher in stands with high stand volume and stands which have not been thinned or cleared after a storm. The results demonstrate that although proportions of lodgepole pine in stands are high, the residual amount is often represented by several different indigenous tree species. There is a possibility to create high conservation values with management measures in lodgepole pine stands, especially using thinning to favor the suppressed indigenous tree species and promoting the ingrowth of native species when conditions are favourable.

Practical measures to increase opportunities for biodiversity are primarily effective when implementing regeneration, cleaning and thinning. Environmental considerations when performing clear cutting is more difficult because it is only possible to use values that already exist within the stand.

For long term biodiversity benefits it is possible to use measures like limiting lodgepole pine stand size at establishment and favouring an admixture of native tree species at regeneration, cleaning and thinning. Dead wood of native tree species was rare in the inventoried stands but could be created actively when performing clear cuttings. To prevent the risk of dispersal of lodgepole pine it is possible to create buffer zones from trees in the stand or by utilizing resources from surrounding stands.