Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Ett misslyckande kan definieras på många olika sätt, beroende på lokala omständigheter och traditioner samt personliga värderingar. Det kan variera mellan total konkurs av ett företag eller en person, till enstaka uteblivna inbetalningar. Gemensamt för många definitioner är dock en stark sammankoppling med negativitet och felaktighet.
Två bidragande orsaker till ett misslyckande kan, enligt litteraturen, vara bristande ledarkunskaper hos företagsledaren eller otillräckliga finansiella tillgångar. De bakomliggande orsakerna till misslyckandet tros även ha stor betydelse för företagarens återhämtning samt huruvida företagaren lär sig av misslyckandet.
En stor del av svenska lantbruksföretag drivs idag som enskilda näringsverksamheter och ofta även som familjeföretag. I en enskild näringsverksamhet är företagaren personligt ansvarig för såväl skulder som tillgångar. Detta, tillsammans med faktumet att företagen ofta drivs som en familjeverksamhet, bidrar till en ökad risk för subjektiv syn på företaget i helhet, vilket kan ge negativa konsekvenser och försvåra exempelvis en avveckling av företaget.
I genomgången litteratur finns väldigt lite forskning gjord på hur lantbruksföretagare påverkas av att genomgå ett misslyckande. För att öka förståelsen kring detta ämne har vi utfört intervjuer med sju lantbruksföretagare vilka tidigare genomgått misslyckanden.
I resultatet syns stor skillnad på respondenternas attityd till misslyckanden, beroende på den bakomliggande orsaken till deras misslyckanden. Majoriteten av respondenterna har upplevt känslor av stigmatisering och brist på acceptans i samhället. Detta till trots, har respondenterna dragit lärdomar av sina misslyckanden i form av bland annat hur viktig familjen är, hur viktigt det är att tro på sin egen kapacitet samt vikten av att våga satsa, men också att våga misslyckas.
Efter intervjuerna har slutsatserna dragits att lantbruksföretagare påverkas väldigt olika beroende på den bakomliggande orsaken till misslyckandet;; en djurproduktion vilken tvingats avvecklas på grund av lönsamhetsbrist, lansering av en ny produkt vilken inte generade någon vinst eller avveckling av hela företaget på grund av återkommande sjukdom på produktionsdjuren.
Såväl psykologisk som ekonomisk påverkan ter sig väldigt olika, då en del av respondenterna hamnat i insolvens och andra åstadkommit en förbättrad ekonomisk situation. Psykologiskt sett har en del av respondenterna dominerats av negativa tankegångar, medan en annan del valt att inte ens se misslyckandet som ett misslyckande. Gällande social påverkan har alla respondenter förändrat sitt umgänge och valt att helt avstå från umgänge med tidigare branschkollegor och inte heller deltaga i branschtillställningar. Respondenternas attityd och syn på sitt eget misslyckande verkar vara avgörande för deras attityd till fortsatta satsningar och ett fortsatt lärande.
Sammanfattningsvis har vi sett ett stort behov från respondenterna att få delge sina historier om misslyckanden. Vi anser att det krävs mer forskning på området för att kunna dra nytta av olika typer av misslyckanden och skapa möjligheter att föra denna kunskap vidare. För att öka möjligheter att göra detta krävs en, från samhällets sida, förändrad syn på misslyckanden och företagare vilka har misslyckats. Detta, tror vi, forskningen kan bidra till och på så sätt så småningom låta ett misslyckande ses som en väg till ökad kunskap och nya möjligheter inom lantbruksföretagandet i Sverige.

A failure can be defined in different ways depending on local circumstances and traditions, or personal valuations. The definition of failure can vary between total bankruptcies to lateness of separate payments. Common to many definitions are a strong connection with negativity and inaccuracy.
To contributing factors to a failure could, according to the literature, be the lack of leadership skills from the company manager or insufficient financial assets. The underlying causes to a failure seem to have a big impact on the recovering and the possibility of learning from the failure.
A large part of Swedish agricultural businesses is today run as individual businesses and often also as family businesses. In an individual business, the company owner has personal responsibility over liabilities and assets. This, combined with the fact that the business are often run with the whole family engaged, contributes to an increased risk of a subjective vision towards the company, which may cause negative consequences and aggravate for example a liquidation of the company.
The reviewed literature contains a small amount of research done on how agricultural business owners are affected when going through a failure. To increase the understanding around this subject, we have performed interviews with seven agricultural business owners who have earlier gone through a failure.
The result shows a great difference between the respondents attitude towards their failures, depending on the underlying cause of their failure; The majority of the respondents have experienced emotions of stigmatization and a lack of acceptance from the society. Despite this, the respondents have been learning from their mistakes. They learned, amongst other things, the real importance of their families, the weight of believing in their own capacity and the importance of taking a chance, but also the importance of actually failing.
After the interviews the conclusions are made that agricultural business owners are affected in many different ways, depending on the underlying cause of the failure; an animal production which had to be phased out due to lack of profitability, launching a new product which has not generated any profit or settlement of the entire company because of recurrent disease on livestock.
Psychological as well as economic effects appears differently, a part of the respondents have been put in insolvency and others have gained a better economic situation than before the failure. Psychological effects showed that a part of the respondents feelings were dominated by negative thoughts, whereas a different part of the respondents chose to not even think of their failure as a failure. According to social impacts, all the respondents have changed their social lives and are no longer participating in industry events. The respondents’ attitude and view of their own failure seems to be crucial for the outcome of continuous investments and perceptive.
To summarize we have noticed a great necessity from the respondents to tell their story about failure without being judged. We consider that more research within the area of failure is necessary to be able to taking advantage of the processes of failure and carrying this knowledge forward. To increase the possibility of this there has to be a change in the way society sees failure and business owners whom have failed. We believe that academic research can contribute to this, and eventually allow a failure to be seen as a way of increasing knowledge and providing new possibilities.