Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Askgödsling på torvmarker kan vara ett effektivt verktyg för att: i) öka trädens tillväxt, ii) tillföra näringsämnen och iii) motverka försurning. Föreliggande studie är inriktad mot kemiska effekter på grundvattnet. Syra/bas egenskaper, lösta näringsämnen, löst organiskt kol och halter av metylkvicksilver, studerades. Hur askgödsling påverkar koncentrationen av metylkvicksilver i grundvattnet inte tidigare undersökt och är därför ytterligare ett syfte med denna studie.
I denna studie samlades totalt 44 grundvattenprover in från fem olika dränerade och beskogade torvmarker, belägna i norra mellan Sverige. Tre av torvmarkerna är näringsfattiga och två karaktäriseras som näringsrika. Prover från askgödslade ytor jämfördes med prover från kontrollytor, tre år efter askgödsling. De vattenkemiska parametrar som analyserades var: pH-värde, ANC, dominerande katjoner, ammonium, fosfat, anjoner till starka syror (inkl. nitrat), DOC och MeHg.
Inga signifikanta skillnader fanns mellan ytor gödslade med 0, 5 och 10 ton aska, med avseende på: pH-värdet, ANC, dominerande katjoner, nitrat, fosfat, anjoner, DOC och MeHg. En svag signifikant skillnad återfanns för ammonium koncentrationen mellan askgödslade ytor och kontrollytor. Ammonium koncentrationen var lägre på ask gödslade ytor på tre av de fem torvmarkerna.

Ash fertilization in peat lands can be an effective tool in order to: i) increase tree growth, ii) supplying nutrients and iii) counteract acidification. This study focus on effects of ash fertilization on groundwater quality. Acid/base properties, dissolved nutrients, dissolved organic carbon and concentrations of methyl mercury, were studied. How ash fertilization affect the concentrations of methyl mercury in the groundwater is not previously examined and are therefore a further object of this study.

In this study 44 groundwater samples were collected from five different drained peat lands, situated in North Sweden and North Central Sweden. Three of the peatlands are considered to be nutrient poor and two are characterized as nutrient rich. The data was used to examine if groundwater quality from ash fertilized plots where different from control plots, three years after ash fertilization. The following water chemistry parameters where analyzed: pH-value, acid neutralizing capacity (ANC), major cations, ammonium, phosphate, strong acids anions inclusive nitrate, dissolved organic matter (DOC) and methyl mercury (MeHg).

No significant differences were found between plots fertilized with 0, 5 and 10 ton ash, with respect to: the pH-value, the ANC, major cations, nitrate, phosphate, anions, DOC, MeHg. A weak significant difference where found in ammonium concentration between ash fertilized plots and control plots. Ammonium concentration was lower in ash fertilized plots at three of the five peatlands.