Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Large-scale agricultural investments (LSAI) are common in today’s globalised
world and frequently involve outgrower schemes. A complex situation involving
land conflicts, government bureaucracy and requirements for international best
practice in resettlement is causing continuing delays to a Swedish LSAI in
Bagamoyo district, Tanzania. A sugar cane factory is to be built and farmers in
surrounding villages will be offered the opportunity to supply sugar cane as
outgrowers to the investor, Bagamoyo EcoEnergy Ltd (EE), on the farmers’ own
land. The Swedish international development cooperation agency (Sida) provided
support to the EE investment through credit guarantees for the ongoing initial
phase of investment.
This thesis investigated farmers’ perceptions of the planned outgrower scheme and
the origins of these perceptions through interviews with farmers in two affected
villages. The theoretical concept of imaginaries was used to analyse farmers’
expectations as regards the outgrower scheme. Imaginaries are long-term visions
where people imagine themselves in the future and are a powerful tool that can
affect subjects’ actions. Here, farmers’ more concrete expectations were examined
and set in relation to the risks that the farmers perceived.
It was found that, despite delays and risks, farmers expected a higher standard of
living from the outgrower scheme. They expressed scepticism about the investor
and were worried about the risks, but they regarded the outgrower scheme for
sugar cane as a large part of the future. This imaginary was strongly influenced by
the one-sided way in which information had been presented to the farmers.
Poverty and lack of agenda-setting power are also limiting the farmers’ choices –
they essentially can only take this opportunity or stay in their current situation.
Their high motivation for the EE outgrower scheme may be because it is regarded
by all actors as the villagers’ only chance to develop economically. The farmers’
expectations and risk perceptions were problematised and compared here with the imaginaries of EE, which hopes to change local farmers’ attitude towards farming as a business, and of Sida, which hopes for policy changes regarding land in Tanzania.

Storskaliga markinvesteringar i jordbrukssyfte är vanliga i dagens globaliserade
värld. Vid dessa investeringar tillämpas ofta kontraktsjordbruk. Genom markkonflikter,
omständlig statlig byråkrati och åtagandet att följa en internationell hög
standard vid tvångsförflyttningar har en svensk markinvestering i Bagamoyodistriktet
i Tanzania dragit ut på tiden. En sockerrörsindustri ska anläggas och
lokala bönder erbjuds att bli kontraktsjordbrukare och sälja sockerrör till investeraren
Bagamoyo EcoEnergy Ltd (EE), odlade på byarnas egen mark. Swedish
international development cooperation agency (Sida) har bidragit med lånegarantier
till EE för att de ska kunna starta investeringen.
Den här uppsatsen har undersökt hur böndernas förväntningar på storskaliga markinvesteringar
ser ut och var förväntningarna kommer ifrån. Bönder från två byar
har intervjuats och givit sin syn på risker och förhoppningar samt berättat hur de
fått information om kontraktsjordbruket. Resultatet presenteras med hjälp av
begreppet imaginaries. Begreppet innebär de långsiktiga visioner som visar vart
människor ser sig själva i framtiden. Imaginaries påverkar människors handlingar
för att nå sina visioner. De mer konkreta förväntningarna är beskrivna och sätts i
relation till de risker som bönderna beskriver.
Trots förseningar och det risktagande som kontraktsjordbruket innebär, visar resultatet
från fältarbetet att bönderna förväntar sig en högre levnadsstandard till följd
av kontraktsjordbruket. Många bönder var skeptiska mot företaget och var oroliga
över flertalet risker men den överväldigande majoriteten av bönderna ser sin framtid
i det planerade kontraktsjordbruket. Den här visionen var tydligt influerad av
det ensidiga sättet information presenteras till bönderna. Fattigdom och litet handlingsutrymme
begränsar böndernas val. I stort sett har de valet att ta möjligheten
till kontraktsjordbruk eller att behålla sin nuvarande situation. Den höga motivationen
att bli kontraktsjordbrukare kan vara ett resultat av att kontraktsjordbruket
anses av alla aktörer vara böndernas enda väg till ekonomisk utveckling.
Böndernas förväntningar och de upplevda riskerna problematiseras och jämförs
med de imaginaries som Sida och EE har. Sidas förhoppning är att långsiktigt
kunna förändra landlagstiftningen i Tanzania. Investeraren EE hoppas kunna få de
lokala bönderna att se på sitt jordbruk som ett företag.