Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Historiskt sett har den vanligaste företagsformen för lantbruksföretag varit enskild näringsverksamhet, även benämnd som enskild firma. Att registrera företaget som aktiebolag har blivit allt mer populärt från år 2010 då reglerna för kapitalinsatskrav och revision förändrades för aktiebolaget. Den svenska lagstiftningen begränsar juridiska personers möjlighet att förvärva mark, vilket innebär att många lantbruksföretag idag drivs som en kombination av enskild näringsverksamhet och aktiebolag.
Syftet med denna studie är att undersöka vilka risker som lantbruksföretagare lokaliserat med de olika företagsformerna, samt hur de beaktar dessa riskfaktorer i beslutsprocessen när de väljer företagsform. Studien bygger på en genomgående litteraturgenomgång där kunskap inom risk management och beslutsfattande kopplas samman i en teoretisk modell. Den teoretiska modellen används sedan för att utforma en intervjuguide som används vid personliga möten med fyra lantbruksföretagare i Uppsala län. Studien analyserar beslutsprocessen och riskhanteringsstrategier hos företagare som idag bedriver sin verksamhet i enskild näringsverksamhet eller i kombination med mindre privata aktiebolag. Fallföretagen har valts ut för att representera lantbruksföretag i Uppsala län och fokuserar därmed på växtodlingsföretag som är den vanligaste inriktningen för lantbruksföretag i regionen.
Studien visar att lantbruksföretagare inte gör någon djupare analys vid valet av företagsform. De har övergripande kunskaper om skillnaderna mellan företagsformerna och uppger sig inte ha mer detaljerade kunskaper. Det slutgiltiga beslutet tas med hänsyn till risker för ofördelaktiga skattekonsekvenser. Detta är den enda riskfaktor de ser att valet av företagsform i praktiken kan påverka. De ser att det personliga ansvaret kan påverkas men är av uppfattningen att denna skillnad enbart är av teoretisk betydelse. När lantbrukaren valt vilken företagsform de ska bedriva verksamheten i uppger de att de inte gör någon genomgripande uppföljning om eventuella effekter av att ändra företagsform.

Historically, the most common form of enterprise in Swedish agriculture has been a sole operator, also known as a sole proprietorship. Since 2010, when the rules for capital investments requirements and audits were changed, it has become more common to register the farm enterprise as a limited liability company. Swedish legislation limits the legal person’s rights to acquire land. As an effect of that legislation many agricultural companies today are operated in a combination between sole proprietorship and corporations.
The purpose of this study is to examine the risks, identified by the farmers with the different form of legal structure. The study also focuses on how farmers take these risk factors into account in the decision making process of choosing a legal form. The study is based on a literature review that focuses on knowledge of risk management and decision making. This is in turn synthesized together in a theoretical model. The theoretical model is used for designing an interview guide for interviews with four farmers in Uppsala County. The study analyzes the decision making and risk management strategies of farmers who currently conduct all activities in the form of sole proprietorship, or in combination with small private companies. The farmers have been selected to represent the farming business in Uppsala County. The most common focus for agriculture enterprises in the region is crop production. As a result of that a majority of the interview have been with crop farmers.
The study reveals that farmers do not conduct any more extensive analysis when choosing legal form. They have an overall knowledge about the differences between the legal forms but state that they do not have a deeper knowledge. The final decision is taken with regards to a few risk factors and farmers state that they do not make any profound comparisons between the legal forms companies after they have chosen a business enterprise.