Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Nutrient emissions from Poland are the most important sources of both nitrogen
(N) and phosphorus (P) to the Baltic Sea. For this reason it is important to reduce
nutrient leaching from Polish agriculture and make farmers aware of how they can
act to reduce the risk for nutrient leaching. One way to create awareness of nutrient
flow on farm scale among the farmers is to make quantifications of nutrient flows
(for example farm gate balances). This can help the farmers to re-evaluate the management
of nutrient on their farm and may help to reduce nutrient losses. Nutrient
balances are a useful tool to compare farms and farm systems, but also to identify
hotspots for nutrient emissions.
In this report data from the BalticSea 2020- financed project ‘Self- evaluation concerning
nutrients by farmers in Poland’ is assessed. Data in form of farm gate balances,
calculations of the risk for N-leaching, soil maps and farm walking protocols
are gathered from 50 farms. The project focus is to increase the knowledge and
awareness of environmental issues in agriculture among the involved farmers
which lives in the Pomeranian and Mazovian provinces. The overall aim with this
thesis was to evaluate if the farm balances, estimates of nitrogen leaching and other
activities seemed to have been successful or not and if they can be expected to have
any effect on the farm management.
From the farm gate balances it can be concluded that the most nutrient surpluses
are found on animal farms. Most farms involved have a surplus of nitrogen, but at
the same time it is common with deficits of phosphorus and potassium at farm level.
The soil analysis indicates a great need for additional phosphorus and potassium
fertilization, but since deficits are common the soil can be expected to be depleted.
Also the need for liming is large in both Mazovia and Pomerania and due to urgent
need for liming it can be assumed that liming of the soils would improve farm conditions.
The advisors involved in this project estimated appropriate farm gate balances but
they had greater problems estimating nitrogen leaching from single fields. The
errors commonly made indicated that the advisors did not completely understand
how these rough estimates should have been done and how the results could be
interpreted. However, the measures performed in this project can be assumed to
give a positive effect on nutrient management on the farms involved. This since the
knowledge on environmental questions in the agriculture is presently low and a
project like this can be assumed to increase the knowledge among farmers. To
achieve improved results further education of advisors should be prioritized to
make them more confident in how to use these tools to help farmers improve their nutrient management.

Näringsläckage från Polen är den mest betydande källan av både kväve och fosfor
till Östersjön. Av denna anledning är det viktigt att reducera näringsläckaget från
polskt lantbruk och göra lantbrukarna mer medvetna om hur de själva kan agera för
att minska risken för näringsläckage. Ett sätt att skapa en större medvetenhet bland
lantbrukare är att kvantifiera de näringsflöden som sker på gårdsnivå, genom att
göra näringsbalanser. Detta är verktyg som kan hjälpa lantbrukare att utvärdera hur
näringseffektiv deras verksamhet är och hjälpa dem att minska risken för läckage.
Gårdsbalanser är även användbara för att identifiera skillnader mellan gårdar,
brukningssystem och för att identifiera högriskområden för näringsläckage.
I denna rapport analyseras data från projektet ” Utvärdering och riskbedömning
gällande näringsförluster i småjordbruk i Polen”, ett projekt finansierat av BalticSea
2020. Data i form av gårdsbalanser, beräkningar av kväveläckagerisk, markkarteringar
samt gårdsvandringar har samlats in från 50 gårdar i de polska regionerna
Pommern och Mazovien. Projektet fokuserar på att öka de deltagande lantbrukarnas
kunskap och medvetenhet om miljöfrågor kopplade till jordbruket. Det
övergripande syftet med denna rapport är att analysera om gårdsbalanserna, läckageberäkningarna,
markanalyserna och gårdsvandringarna verkar ha varit lyckade
eller inte och om de kan förväntas ge någon effekt på hur lantbrukarna driver sina
gårdar.
Från gårdsbalanserna går det att dra slutsatsen att de flesta näringsöverskott återfinns
på djurgårdar. De flesta gårdar som är med i studien uppvisar ett överskott av
kväve på gårdsnivå, men samtidigt visar balanserna att det är vanligt att det är brist
på fosfor och kalium. Markkarteringen visar att det finns ett stort behov av att tillföra
fosfor och kalium till de flesta fält, men eftersom näringsbalanserna ofta visar
ett underskott av fosfor och kalium på gårdsnivå kan jordarna antas bli allt mer
utarmade. Det finns även ett stort behov av att höja pH-värdet i jordarna, och regelbunden
kalkning kan antas förbättra förutsättningarna för växtodling på de studerade
gårdarna.
Rådgivarna som deltog i projektet har lyckats mycket väl med att göra gårdsbalanser,
men de har haft större problem med att beräkna kväveläckagerisken. De fel
som gjorts i en stor del av beräkningarna indikerar att rådgivarna har haft svårt att
förstå hur excelarket som beräknar läckagerisk fungerar och hur resultaten från
uträkningarna kan användas. Trots det kan de aktiviteter som genomförts i detta
projekt antas ge en positiv effekt på näringshanteringen på gårdsnivå. Detta eftersom
kunskapen kring miljöfrågor kopplade till jordbruk är relativt låg bland
polska lantbrukare. Ett projekt som detta kan antas öka kunskapen bland lantbrukarna.
För att nå än bättre resultat bör utbildning av rådgivare prioriteras för att
göra dem mer bekväma i hur de ska använda de verktyg de fått för att hjälpa lantbrukare att förbättra sin verksamhet.