Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Fiskkonsumtionen ökar världen över och i Sverige har årsproduktionen av matfisk ökat med 26 % mellan 2010 och 2013. Majoriteten av den svenskodlade matfisken består av olika sorters laxfiskar (Salmonidae). Sverige är ett land med högt ställda djurskyddskrav och Sveriges djurskyddslag (1988:543) gäller för fisk som odlas, avlivas och slaktas inom Sveriges gränser. Det finns däremot inga detaljföreskrifter som reglerar hur bedövning, slakt och avlivning av fisk ska genomföras. Denna litteraturstudie har därför undersökt hur bedövningskvaliteten bedöms hos laxfiskar samt vilka metoder som används i samband med bedövning och avlivning av laxfiskar och hur dessa påverkar djurskyddet och fiskvälfärden.

I Sverige är koldioxid (CO2) i vattenbad den överlägset vanligast förekommande bedövningsmetoden trots att en rad studier har visat att metoden kan påverka djurvälfärden negativt. I Sverige ska djur vara bedövade innan avlivning och slakt enlig 14 § i djurskyddslagen (1988:543). Detta innebär att bedövningskvaliteten ska kunna bedömas med en sådan säkerhet att fiskarna inte riskerar att avlivas utan att vara medvetslösa. Bedövningskvaliteten kan bedömas genom att fiskens reaktioner observeras visuellt. Tidigare studier har visat att avsaknad av ögonrörelser och ventilation samt en orörlighet är tre kriterier för medvetslöshet som kan användas vid bedömning av bedövningseffekten. Samtliga kriterier har däremot en felmarginal som gör att de inte kan ge en säker bedömning om de används enskilt. De olika kriterierna lämpar sig även olika väl i samband med olika bedövningsmetoder. Detta resulterar i att bedömning av enbart ett kriterium aldrig kan garantera att bedövningskvaliteten bedömts korrekt. Osäkerheten i bedömningen är otillfredsställande och bör därför utredas vidare. En säker metod för korrekt bedömning av bedövningskvaliteten kan bidra till ett högre djurskydd och en bättre djurvälfärd.

Det tycks finnas en kunskapsbrist på detta område hos de svenska myndigheterna. Djurskyddskontrollanterna i Sverige arbetar för länsstyrelsen och har uppgiften att kontrollera att djurskyddet upprätthålls. I denna studie undersöktes därför hur kontrollanterna bedömer bedövningskvaliteten vid en djurskyddskontroll. Djurskyddskontrollanterna har i många fall en bristande kunskap inom området. Okunskapen kan bero på avsaknaden av detaljföreskrifter, checklistor och andra handledningar kring hur bedömningen av bedövningskvaliteten ska göras vid en djurskyddskontroll av avlivning och slakt av fisk. Hur detta ska åtgärdas beslutas framför allt av Jordbruksverket.

Denna studie visar att det finns stora möjligheter att förbättra bedövningen, avlivningen och slakten av odlad matfisk i Sverige. Länsstyrelserna och Jordbruksverket bör därför utreda hur de brister som finns inom deras ansvarsområden kan åtgärdas med hänsyn till vetenskapliga fakta. Det behövs vidare forskning om bedövningsmetoder och bedömning av bedövningskvaliteten för att branschen ska kunna utvecklas och förbättra djurskyddet och djurvälfärden för fiskarna.

The aquaculture industry is growing worldwide, only in Sweden the annual production of farmed fish increased with 26 percent between 2010 and 2013. Over 95 % of the fish species in Swedish fish farms belongs to the family Salmonidae. Sweden's Animal Welfare Act (1988:543) applies to fish that are bred, killed and slaughtered within Sweden’s borders but there are no detailed regulations regarding how fish should be stunned and killed as there is for other farmed animals in Sweden. Therefore, this study has examined how the stun quality is assessed in salmonids and how the different methods of stunning and killing of salmonids influence the animal protection and animal welfare.

Carbon dioxide (C02) and electrical stunning are two of the most common stunning methods for farmed salmonids around the world. CO2 stunning is the most frequently used method in Sweden while electrical stunning is more common in some other countries. In Sweden, the animals have to be stunned before killing and slaughter according to 14 § of the Animal Welfare Act. This means that stun quality has to be assessed with such certainty that no fish risks being killed and slaughtered without stunning. Previous scientific studies have indicated that lack of eye movement, lack of ventilation and immobility are three criteria’s for unconsciousness that can be used for assessment of stun quality. Therefore, there is some doubt about the reliability in the different criteria's and it is difficult to determine whether an assessment of several criteria at the same time increases the chances for a correct assessment of stun quality.

A Swedish animal welfare inspector performs official animal welfare controls in livestock and pets. Therefore, this study also investigated which knowledge about assessment of stun quality the animal welfare inspectors of Sweden have. The inspectors shall verify compliance with the Animal Welfare Act which means that they must be able to assess the stun quality in fish. This study indicates that the knowledge about assessment of stun quality and consciousness of fish may to some extent be deficient which can affect the maintaining of animal welfare negatively.

There is a need for further research on stunning methods and assessment of stun quality to increase the welfare for fish that is bred, stunned and killed by humans. The present knowledge about stunning methods and assessment of stun quality must also reach out to the staff at fish farms to enable an improved animal welfare. Also, the Swedish authorities, with responsibilities within slaughter and killing of farmed fish, should increase their efforts to improve fish welfare by e.g. legislation and efficient official control.