Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Vargen är en art i Sverige som är mycket omtvistad och rör upp starka känslor hos människor. Efter att vargen utrotades i Sverige på grund av jakt under början av 1900-talet, har den åter kommit tillbaka och med det har även konflikter med människan uppstått. Olika konflikter kan exempelvis vara vargangrepp på boskapsdjur eller konkurrens om vilt med jägare. I Skandinavien finns det få skyddade områden som vargen kan leva i och därmed resulterar det i att vargen och människan måste leva i samma områden. Konflikter med människan är största hotet mot bevarande av vargen och för att bevara vargen krävs det mer än att endast räkna antalet vargar. För att bevara vargen är det viktigt att förstå individens attityd mot vargen. Det är även viktigt att ta hänsyn till människors känslor som rädsla, då rädsla kan ha en betydelse för om personer anser att arten ska bevaras eller inte. Ett sätt att minska rädsla hos allmänheten kan till exempel vara att sprida kunskap om djuret och dess beteende. Även ökad kunskap om rovdjurens betydelse för ekosystemet är nödvändigt. Tidigare studier har visat att den positiva attityden mot vargen ökar ju längre bort ifrån vargtäta områden personen bor. Däremot är personer som bor i vargtätaområden generellt mindre rädda för vargen än personer som inte gör det.

Syftet med denna studie är att se vilken attityd personer har till vargen i Sverige och vad som ligger till grund för attityden. Studien skulle se om attityden påverkas av personers uppväxt, andras åsikter eller medias uttalande om varg samt om attityden påverkas mest av kunskap eller känslor. För att undersöka detta utformades en enkät med 14 stycken frågor som lades ut på sociala mediet Facebook under en månad. Studien riktade sig mot allmänheten i Sverige och de personer som svarade på studien behövde inte ha kunskap i ämnet innan de besvarade enkäten. Enkäten var frivillig att besvara och den gjordes anonymt. För att få ett så säkert resultat som möjligt var frågorna obligatoriska. Personen kunde inte gå vidare till nästa fråga utan att frågan innan var besvarad. De första frågorna handlade om personens bakgrund som exempelvis ålder, var denne vara bosatt, om denne hade utbildning inom biologi eller naturvetenskap och i så fall från vilken nivå samt om personen var medlem i någon förening eller organisation som berör biologi, rovdjur eller bevarande. Därefter riktade sig frågorna till vilken attityd personen hade till vargen i Sverige och vad den berodde på. De skulle bland annat svara på om de hade en positiv, negativ eller neutral attityd till vargen, vad de ansåg om jakt på varg och om de själva varit eller kände någon som varit med om vargangrepp samt vad som låg till grund för deras attityd. De skulle även besvara i hur stor grad de påverkas av andras åsikter, media och uppväxt.

3040 personer svarade på enkäten och av dessa har 65,9 % en negativ attityd till vargen,
28,8 % har en positiv attityd och 5,4 % har en neutral attityd. De som svarade att de har en negativ attityd vad främst på grund av de problem som vargen kan orsaka för bland annat lantbrukare, vilket även var huvudorsaken hos alla som svarade på studien. Hos de personer som har en positiv attityd beror det främst på bevarande av vargen samt intresse för vargen och dess natur. Hälften av de som svarade på studien anser att vargen inte bör finnas i Sverige, medan andra hälften anser att den ska finnas i Sverige antingen i obegränsat eller begränsat antal. De föreningar eller organisationer som de flesta är eller varit medlemar i var Svenska Jägarförbundet (61,5 %), Jägarnas Riksförbund (34 %) och Naturskyddsföreningen (17,8 %). De flesta personer anser inte att de påverkas av andras åsikter, media eller uppväxt. Däremot är det fler som anser att de påverkas till viss del av sin uppväxt än av andras åsikter och media.
Av de som har en utbildning inom biologi eller naturvetenskap har 30,3 % en positiv attityd till vargen, 64,6 % har en negativ attityd och 5,1 % har en neutral attityd. Huvudorsaken för de personer som har en utbildning inom dessa områden beror även här på de problem som vargen kan orsaka för bland annat lantbrukare. Den grupp som besvarat i högst grad att huvudorsaken till deras attityd främst beror på att det är viktigt att bevara vargen som art, har den senast pågående utbildningen från universitet eller högskola. Av de personer som har en utbildning i biologi eller naturvetenskap har 53,5 % någon i sin bekantskapskrets som blivit utsatt för vargangrepp och 8,3 % har själva blivit utsatta för vargangrepp.
Det är svårt att veta om attityden till varg beror främst på kunskap eller känslor. Då huvudorsaken hos de flesta beror på konflikter med lantbrukare och fler än hälften av de som svarade på enkäten kände någon som varit med om vargangrepp, kan det antas att attityden påverkas främst av känslor. Vare sig den påverkas av kunskap eller känslor är det viktigt att ta hänsyn till individen och få en förståelse för vad det är som har en inverkan på attityden. Endast då kan det finnas en möjlighet för att personer med starka åsikter åt båda hållen kan mötas. Om denna studie skulle göras om bör den utföras under mer kontrollerade former för att nå ut till de personer som inte har någon speciell åsikt i det här ämnet. Det är troligt att denna enkät besvarades av de personer som redan har starka åsikter i ämnet, då de förmodligen är mest intresserade av att engagera sig i en sådan här studie och de som är neutrala i frågan inte är det. Därför kan inte denna studie visa hur allmänheten i Sverige ser på varg, även om den har ett relativt stort underlag. Något som är säkert är däremot att vargen skapar starka känslor hos många människor och för att den biologiska mångfalden ska bevaras är det människan som måste se till att den gör det.

The wolf is a controversial species that evokes strong emotions in people. Previous studies have shown that there is a connection between how far people live within wolf territory influences their attitude towards wolves. It has also been shown that there is a connection between people’s attitudes and their experience of wolf predation. The purpose of this study was to examine people’s attitudes to wolves in Sweden. First, it sought to determine what factors govern these attitudes. Second, it sought to investigate the features that influenced how these attitudes evolved. An aim of this study was to examine whether these attitudes are shaped by other´s opinions of wolves, the image of the wolf portrayed in the media, and also the impact of a person´s upbringing. The study also sought to examine if these attitudes are a result of knowledge or feelings about wolves. Following a pilot study, a questionnaire was developed to answer these enquiries. The questionnaire was posted on Facebook, where people could voluntarily answer it and share it with others. The questionnaire was kept online for a month to accommodate as many answers as possible. There were 3040 complete responses that were received and analyzed. The questionnaire found that more than half of the respondents have negative attitudes towards wolves in Sweden, mainly because of the problems wolves cause farmers. The questionnaire also found that almost half of the respondents felt that the wolf should not exist in Sweden and almost half of the respondents knew someone who had experience of wolf predation. Of those who had a positive attitude to the wolf in Sweden, this attitude was influenced by their wish to conserve the species and by their personal interest in the species and its nature. The group self-reported that they were not overly influenced by their upbringing, other´s opinions or media portrayals of the wolf. However, it was difficult to determine whether people´s attitudes were dependent on knowledge or feelings in this study. Conducting a survey under more controlled conditions and increasing its ability to reach those with a more neutral attitude towards wolves would be a direction for further research.