Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Regeringen har genom sin jämställdhetsstrategi för skogsbrukssektorn initierat ett långsiktigt och strategiskt jämställdhetsarbete inom näringen (Landsbygdsdepartementet, 2011). Endast 16 procent av de som är sysselsatta inom skogsnäringen utgörs av kvinnor. Den skeva könsfördelningen ställer höga krav på genomförandet av ett aktivt jämställdhetsarbete för att uppnå önskad konkurrenskraft. (Lidestav, et al., 2011; DS, 2004:39)

För att följa upp strategins implementering har Andersson et al. (2015) studerat tio skogsföretags jämställdhetsplaner. Deras resultat visar att utbildning ofta förekommer som aktivitetsförslag i jämställdhetsplanerna. Det saknas dock en klar kartläggning över hur företagen jobbar med utbildning inom organisationen och vilken definition som finns kring kunskapsbegreppet om jämställdhet, kunskap om vad. Vår studie har därför syftat till att undersöka detta kunskapsglapp, med utgångspunkt i att en ökad medvetenhet om lärande inom jämställdhet behövs för att utbildningsinsatserna tydligare ska kunna definieras och därmed få större effektivitet och effekt.

För att genomföra studien har vi berört tre olika ämnen kring jämställdhet: kön, kunskap och jämställdhet. Studien analyserar fem skogsföretags respektive jämställdhetsplaner. Dessa har därefter följts upp med mer djupgående kvalitativa intervjuer.

Resultatet i denna studie visar att utbildningsaktiviteterna bör, för önskad effektivitet och effekt, definieras som kompetenshöjande aktiviteter med ett organiserat och metodiskt upplägg. Resultatet visar även att dagens definition kring kunskapsbegreppet är otydlig. En tydligare definition bör beröra ämnesområdena: organisationskultur, sociala normer och könsmärkning. Detta för att nå och kunna följa upp önskad förändring – en mer öppen organisationskultur utan strikta könsroller att förhålla sig till.

Only 16 percent of the people working in the forestry sector are women. To achieve the desired competitiveness in the sector, this puts high demands on a successful implementation of the companies’ gender equality work. As a starting point, the government has designed a strategy for the sectors long-term and strategic process of gender mainstreaming.
To follow up on the strategy’s implementation, Andersson et al., (2015) studied the gender equality plans (GEAP’s) in ten different forestry companies. Their results show that the GEAP’s often contains education as proposed activity for the implementation of the plans. There is, though, often a lack of information about how the companies work with education and what kind of definition they have on the knowledge concept. What is knowledge and what kind of knowledge do the companies request? These are questions that this study aimed to answer and to investigate the revealed knowledge gap. An increased awareness of learning in companies and a more clearly defined knowledge concept are needed for an increased efficiency in the teaching interventions. A clearer definition is also needed to facilitate the companies’ ability to follow up their equality work.
To achieve the goals of this study, we have focused on three different subjects: gender equality, gender and knowledge. The study has analysed five forestry companies different GEAP’s and then followed this with qualitative interviews, to get a more contextual and in-depth understanding.
The qualitative interviews with representatives of the companies show the following result: to achieve the desired level of efficiency and efficacy in the education activities they should use the following definition on teaching interventions: competence-raising activities with an organized and methodical approach. Our result also shows that the current definition on the knowledge concept is unclear. The knowledge concept should in a better way address the topics: organizational culture, social norms and gendered labels, to achieve the desired change in the companies – a more open organizational culture without stereotypical gender roles.