Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Skogsföretag fokuserade länge sitt arbete med ansvarstagande på miljöfrågor, men har på sistone börjat ta tag i sociala problem och ekonomisk hållbarhet. För att klara av detta har många skogsföretag och NGOs börjat samarbeta med ansvarstagande. Dessa partnerskap har blivit allt vanligare sedan 1990-talet och vissa av dem anses som mycket framgångsrika. Det finns dock de som får utstå hård kritik eller som har misslyckats.

Genom tre fallstudier undersöktes framgångsrika partnerskap och jämfördes med befintliga teorier för vad som motiverade dem, vad som gjorde att de startades och hur de har etablerats och utvecklats med tiden. Fallstudierna hade väldigt olika CR-arbeten och omfattningar, men visade ändå flera likheter gällande motiv, förhandsvillkor och process. Resultaten styrker några av de befintliga, etablerade teorierna om partnerskap. Alla tre skogsföretagen hade två motiv för partnerskapen som var likadana: Att stärka sin
legitimitet/bild och att komplettera för kompetens som de själva saknade. Alla tre NGOs delade också två motiv: att påverka företagen i deras arbete och att få tillgång till resurser att använda för att nå sina egna mål.

Ett antal förhandsvillkor som främjade uppkomsten av partnerskapen identifierades: till exempel överlappande värderingar, ett klart syfte och mätbara och konkreta utfall. Två viktiga faktorer för uppkomsten av partnerskapen var en trovärdig sammanfogare, i form av en
person eller en organisation och den högsta ledningens stöd. De tre fallstudierna gick genom fem distinkta faser över tiden:

1. Den ena organisationen har ett problem som är svårt att lösa på egen hand

2. En organisation eller person sammanfogar parterna och föreslår ett samarbete

3. Parterna förhandlar villkor och former för samarbetet

4. Partnerskapet startas på prov och utvärderas efter en period

5. Partnerskapet förlängs och utökas

Resultaten skiljer sig också från några av de etablerade teorierna. Andra intressenter än parterna själva hade väldigt liten påverkan på samarbetets uppkomst. Alla organisationer identifierade också riskerna med partnerskap som låga. Några av de påstådda fördelarna med partnerskap identifierades inte av organisationerna i fallstudierna, och kan därför vara underskattade eller obefintliga.

Resultaten kan betyda att personer eller organisationer som agerar sammanfogare för parterna kan få ökad betydelse i framtiden både för CR och partnerskap, och att de kan bli en vanligare företeelse.