Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Världen
står
inför
klimatförändringar
vilket
uppmärksammades
av
FN
redan
år
1992
då
klimatöverenskommelsen
Agenda
21
nedtecknades.
Definitionen
av
hållbarhet
och
hållbar
utveckling
uppkom
strax
dessförinnan
med
sociala,
miljömässiga
och
ekonomiska
perspektiv
för
att
råda
bot
på
de
negativa
konsekvenser
samhällsutvecklingen
orsakat
miljön.
Globala
miljömål
antogs
för
att
hejda
eskalering
av
miljöproblemen
samtidigt
som
länderna
själva
ansvarade
för
att
upprätta
nationella
åtgärder.
Sveriges
regering
har
nedtecknat
16
miljökvalitetsmål
som
ska
verkställas
till
år
2020
vilket
bland
annat
innefattar
målet
God
bebyggd
miljö
där
riktade
åtgärder
finns
för
att
minska
energiförbrukning
i
landets
bostäder
och
användandet
av
fossila
bränslen,
fasa
ut
skadliga
föroreningar
och
skapa
välfungerande,
trygga
och
hälsosamma
boendemiljöer
och
samhällsutveckling.
Samtidigt
som
det
idag
ställs
högre
krav
på
boendemiljön
i
Sverige
genom
miljökvalitetsmålen
så
finns
det
särskilda
renoveringsbehov
av
bostäderna
som
byggdes
under
rekordåren
1965-­‐74.
Det
var
över
en
miljon
bostäder
som
upprättades
i
Sverige
under
dessa
år,
vilket
kom
att
kallas
miljonprogrammet,
som
idag
har
tekniska
brister
och
energiförluster.
Rekordårens
bostadsområden,
främst
i
förorterna
har
fått
ett
negativt
anseende
och
samhällsutvecklingen
har
inneburit
segregering
av
stadsdelar
där
bland
annat
ekonomiska
förutsättningar
har
skiljt
befolkningen
åt.
För
att
bryta
destruktiva
mönster
med
ökade
samhällsklyftor
och
risk
för
polariserade
städer
finns
det
idag
bostadsideal
där
funktionsblandning
med
varierade
boendeformer
för
olika
samhällsgrupper
är
idealet.
Visionen
om
det
goda
samhället
är
då
att
sociala,
miljömässiga
och
ekonomiska
hållbarhetsaspekter
tillämpas.
Delegationen
för
hållbara
städer
tillsattes
av
regeringen
åren
2008-­‐2012
för
att
uppmuntra
hållbarhet
vid
nybyggnads-­‐
och
renoveringsprojekt
genom
statliga
subventioner
till
anhållna
förslag.
Det
allmännyttiga
bostadsbolaget
i
Örebro,
ÖBO,
ansökte
till
Delegationen
för
hållbara
städer
år
2010
för
upprustning
av
miljonprogramsområdet
Vivalla
i
projektet
”Mitt
gröna
kvarter”
och
har
sedan
dess
arbetat
med
stadsdelsförnyelse
och
renovering
av
kvarteret
Hjärstaskogen.
I
ansökan
till
Delegationen
för
hållbara
städer
har
ÖBO
preciserat
de
planerade
åtgärder
som
projektet
innebär.
I
detta
arbete
analyseras
och
utvärderas
hållbarhetsaspekter
på
utvalda
punkter
i
projektet
”Mitt
gröna
kvarter”
i
syfte
att
ta
reda
på
om
projektets
intention
genomförts.
Mitt
gröna
kvarter
är
ett
projekt
där
social,
miljömässig
och
ekonomisk
hållbarhet
eftersträvas
för
att
skapa
en
ny
identitet
för
området
och
integrera
stadsdelen
Vivalla
i
Örebro.
Projektet
ämnar
öka
attraktiviteten
i
området,
skapa
varierade
upplåtelseformer
och
en
ny
kvartersstruktur
för
att
efterlikna
staden
i
övrigt.
Bostadshusen
i
kvarteret
har
i
och
med
energibesparande
åtgärder,
tilläggsisolering,
ny
ventilation
och
fönster
etcetera,
fått
en
ny
utformning
liksom
de
privata
uteplatserna
vilka
har
utökats.
Två
bostadshus
har
rivits
och
ett
punkthus
är
klart
för
byggstart
år
2015,
och
gårdsgator
har
anlagts
intill
huskropparna
på
de
tidigare
bilfria
gårdarna.
Sociala
åtgärder
som
utförts
inom
projektet
är
bland
annat
boendebyggarna
vilket
är
en
arbetsmarknadssatsning
i
Vivalla,
för
att
integrera
de
boende
i
arbetslivet.
Fysiska
förändringar
har
utförts
i
boendemiljön
för
att
skapa
nya
större
bostadsgårdar,
med
gemensamma
mötesplatser
med
förhoppningen
att
skapa
en
kvarterskänsla.
Även
riktade
åtgärder
har
utförts
för
att
möta
klimatförändringar
med
lokalt
omhändertagande
av
dagvatten
som
sedumvegetation
på
tak,
uppsamlingsmagasin
och
fördröjning
av
nederbörd.
ÖBO
anger
även
avsikten
med
omgestaltningen
att
minska
mängden
hårdgjorda
ytor
till
förmån
för
mer
vattengenomsläppliga
material.
Aktiv
betong,
ett
beläggningsmaterial
vilket
marknadsförs
som
reducerande
av
kväveutsläpp
från
bilar
har
föreskrivits
i
projektet.
Syftet
med
arbetet
är
att
ta
reda
på
om
intentionerna
om
hållbarhet
i
projektet
”Mitt
gröna
Kvarter”
genomförts
i
projektet.
Detta
undersöks
genom
att
jämföra
ÖBO´s
ansökan
till
delegationen
för
hållbara
städer
med
det
färdigställda
resultatet.
En
av
slutsatserna
är
att
hållbarhet
i
projektet
”Mitt
gröna
kvarter”
har
inneburit
kompromisser
mellan
ekonomiska,
miljömässiga
och
sociala
intressen.
Bostadsbolaget
har
agerat
för
en
identitetsförändring
av
området
och
eftersträvat
en
kvarterskänsla
för
att
öka
attraktiviteten
och
förändra
den
allmänna
negativa
föreställningen
av
området.
Många
hushåll
har
flyttat
ifrån
kvarteret
vilket
talar
emot
social
hållbarhet
men
för
en
strävan
av
en
blandad
social
mix
vilket
är
dagens
bostadsideal
för
integrering.
Stora
miljömässiga
renoveringar
har
genomförts
för
att
energieffektivisera
radhusen
samtidigt
som
riskreducerande
åtgärder
gjorts
i
utemiljön
för
att
möta
förväntade
klimatförändringar
med
ökade
nederbördsmängder.
Bostadsgårdarna
har
blivit
större
och
fått
högre
kvalitéer
vilket
talar
för
trivsel
i
kvarteret,
bilar
har
förts
in
i
bostadsmiljön
vilket
talar
emot
miljöprofilen
som
projektet
haft.
Oavsett
miljövänliga
eller
sociala
åtgärder
krävs
en
förändrad
konsumtion
och
livsstil
för
att
minska
konsekvenserna
av
klimatförändringar.
Bilberoendet
behöver
byggas
bort
för
att
minska
koldioxidutsläpp
och
kollektiva
lösningar
bör
implementeras.
Bostadsområdet
har
således
fått
en
helt
ny
gestaltning
och
intresset
för
de
nya
lägenheterna
i
”Mitt
gröna
kvarter”
har
generellt
sett
varit
större
än
i
resterande
del
av
Vivalla.
Bostadsbolaget
är
mycket
nöjda
med
resultatet
av
projektet
och
boendebyggarna
är
en
satsning
som
ÖBO
kommer
att
fortsätta
med
vid
nya
upphandlingar.