Home About Browse Search
Svenska


Kindbom, Stephanie, 2015. Djurskyddsanmälningar i Västra Götalands län – en undersökning av faktorer som bidrar till att en anmälan klassificeras som obefogad. Second cycle, A2E. Skara: SLU, Dept. of Animal Environment and Health

[img]
Preview
PDF
832kB

Abstract

Since 2009, the county administrative boards of Sweden are responsible for the enforcement of the nation’s animal welfare regulation. This entails receiving public complaints regarding maltreatment and neglect of animals. The Swedish Board of Agriculture and the audit entity of the EU, Food and Veterinary Office, have estimated that inspections resulting from public complaints are overrepresented and that these types of matters consume a great deal of the resources needed for routine inspections. In addition, approximately 50 % of the inspections carried out due to public complaints result in unwarranted inspections. The County Administrative Board of Västra Götaland expressed the need for a study to be carried out in order to investigate whether one is able to single out certain types of complaints, which are likely to lead to an unwarranted inspection. Knowledge of these types of complaints increases the possibility of sorting them out at an early stage of the process, consequently saving time and valuable resources.
Each complaint received during one year in the County of Västra Götaland was scrutinized. This was done with respect to certain parameters estimated to be of value for the outcome of a complaint, among these being the type of animal involved, the reported non-compliance, the amount of relevant details mentioned in the complaint and the type of informer (whether anonymous or not). This resulted in a total of 776 unwarranted complaints and 548 warranted ones. Approximately 200 complaints were handled by mail, and were thus not included in the study. The category “unwarranted” was divided into four sub-categories in order to highlight the fact that there may be several different reasons as to why a complaint is classified with the outcome “unwarranted”. In addition to the examination of complaints, five interviews were carried out as to shed light upon the problem from an animal welfare inspector’s perspective.
The results show that dogs, horses, cats and cattle were the types of animals most frequently mentioned in the complaints. For each type of animal, one was able to point out the non-compliances which were statistically most likely to result in an unwarranted inspection. For dogs, this non-compliance was “handling”; for horses, it was the non-compliance “cleanness of environment”, while it for cats and cattle were “access to water” and “housing” respectively. Furthermore, the amount of relevant details mentioned in the complaint seemed to affect the outcome of the complaint, whilst type of informer appeared to be of little or no importance. Regarding the distribution of the different outcomes, it was concluded that for approximately half of the unwarranted complaints, one could not identify any non-compliance or reason that could legitimize the complaint. For the rest, however, the complaints were not entirely unsupported; for some, a non-compliance was indeed found at inspection but not severe enough to be considered a violation of the animal welfare legislation. As for others, there had been a non-compliance, which had been corrected or was in a process of being corrected. In some cases, the reported non-compliance could not be verified, thus resulting in an unwarranted complaint. These different situations point at the need for an expansion of the old categories in order to better describe why the complaints are classified as unwarranted, both to increase the knowledge of the problem and to provide a more accurate interpretation of the situation.
The interviewed inspectors were of the opinion that the majority of the complaints are a result of lacking knowledge. They also expressed the view of unwarranted complaints as a natural part of their work, rather than a time consuming obstacle.
To conclude, it is possible to sort out certain types of non-compliances which are more likely than others to result in an unwarranted inspection. Still, there are commonly several non-compliances mentioned at one time, making it difficult to single out groups of high-risk complaints based merely on the non-compliances. Rather, a complex approach involving a larger set of parameters is needed. What can be concluded with certainty is, however, the need for additional categories to correctly describe the outcome of a complaint, rather than the somewhat misguiding term “unwarranted”.

,

Länsstyrelsen är den myndighet som sedan 2009 ansvarar för den svenska djurskyddskontrollen. Detta innebär bland annat att länsstyrelsen tar emot anmälningar från allmänheten rörande djurskyddsbrister. Jordbruksverket och EUs revisionsorgan, Food and Veterinary Office, har bedömt att andelen djurskyddskontroller efter inkommen anmälan är för hög och att anmälningsärenden tar mycket resurser från normalkontroller. Dessutom resulterar omkring 50 % av anmälningsärendena i en obefogad kontroll. Länsstyrelsen i Västra Götalands län hade därmed en önskan om att en studie skulle genomföras för att undersöka om det finns vissa typer av anmälningar som oftare än andra resulterar i en obefogad kontroll. Kännedom om dessa anmälningar ökar möjligheterna att kunna sålla bort dem i ett tidigt skede.
Samtliga anmälningsärenden inkomna till Länsstyrelsen i Västra Götalands län under ett kalenderår granskades med avseende på ett antal parametrar som ansågs kunna påverka utfallet av en anmälan, såsom djurslag, anmäld brist, detaljeringsgrad och typ av anmälare. Detta resulterade i 776 obefogade och 548 befogade ärenden som granskades. Omkring 200 ärenden hade hanterats via brev, dessa granskades dock inte i detta arbete. Länsstyrelsens ställningstagande ”obefogad” delades i detta arbete upp i fyra underkategorier för att belysa att det finns ett flertal olika skäl till att en anmälan klassificeras som obefogad. I tillägg till granskningen av ärenden gjordes fem intervjuer med länsstyrelsepersonal för att belysa problemet ur handläggarnas och administratörernas synvinkel.
Resultaten visar att hund, häst, katt och nötkreatur är de djurslag som är vanligast förekommande i anmälningarna. För respektive djurslag går att finna de kategorier av brister som i störst utsträckning resulterar i en obefogad kontroll. Dessa var ”hantering” för hund, ”renhållning miljö” för häst, ”vatten” för katt och ”inhysning” för nöt. Vidare konstaterades att detaljeringsgraden av en anmälan tycks påverka utfallet medan typ av anmälare, dvs. anonym eller icke-anonym, inte kan anses påverka utfallet nämnvärt. Gällande fördelningen av ställningstagande kan konstateras att man för omkring hälften av de anmälningar som resulterar i en obefogad kontroll inte kan se någon grund för anmälan. För övriga gäller dock att man kunnat konstatera skäl till att djurhållaren anmäldes, såsom
7
mindre brister som inte var allvarliga nog för att enligt lag vara en djurskyddsbrist, eller att det funnits en brist vid anmälningstillfället som senare korrigerats. För vissa fall gällde att det inte var möjligt att kontrollera bristen vid tidpunkt för kontroll. Detta pekar på behovet av att utöka befintliga ställningstagande för att synliggöra dessa situationer; dels för att bättre kunna redovisa för Jordbruksverket och media samt dels för att veta hur man på bästa sätt ska angripa problemet med obefogade anmälningar. De intervjuade handläggarna är av åsikten att en stor del anmälningar sker till följd av okunskap, men uttrycker också att de inte upplever obefogade anmälningar som ett stort hinder i arbetet, utan snarare som en naturlig del av det.
Sammanfattningsvis kan konstateras att det går att urskilja ett antal brister för respektive djurslag som oftare resulterar i en obefogad kontroll. Dock omnämns ofta ett flertal brister i anmälan, vilket innebär att det inte är möjligt att enbart utgå från anmälda brister när det gäller att urskilja riskgrupper bland anmälningar. Således behövs ett mer komplext angreppssätt som involverar ett flertal olika parameterar. Tydligt är dock att det finns ett behov av fler ställningstaganden för att ge en mer rättvisande bild av situationen, exempelvis för de fall där anmäld brist inte kunnat kontrolleras.

Main title:Djurskyddsanmälningar i Västra Götalands län – en undersökning av faktorer som bidrar till att en anmälan klassificeras som obefogad
Authors:Kindbom, Stephanie
Supervisor:Berg, Lotta and Möller, Jenny
Examiner:Gunnarsson, Stefan
Series:Studentarbete / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa
Volume/Sequential designation:609
Year of Publication:2015
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:VY001 Agricultural Science Programme - Animal Science 270 HEC
Department:(VH) > Dept. of Animal Environment and Health
Keywords:djurskyddsanmälan, länsstyrelsen, djurskyddskontroll
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4759
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4759
Subjects:Animal husbandry
Language:Swedish
Deposited On:24 Aug 2015 09:45
Metadata Last Modified:24 Aug 2015 09:45

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits