Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Worldwide, there are increasing concerns about food safety and what is really present in the food we are eating, and feeding our children. Antibiotic residues are one of these concerns and a growing global problem. In 2001 India became the world’s largest consumer of antibiotics and the problem with antibiotic resistance is increasing. Studies have shown a link between a high SCC (somatic cell count) in cow’s milk and high risk for antibiotic residues. In India reports have shown that the average number of clinical mastitis is between 3.94% and 23.25% of the total cow population. In additions to antibiotic residues, there is a risk of mycotoxins in milk products. In countries with a tropical climate such as India, problems due to chronic exposure of aflatoxins are emerging. The fungi that produce the toxin, Aspergillus spp., thrive in a hot and humid climate. The effects of chronic aflatoxin exposure include liver carcinoma, and potentially immune suppression and stunting, with children being the most susceptible.
In 2009 the International Livestock Research Institute (ILRI) started a project together with local partners to enhance the local informal milk sector in Guwahati, Assam, northeast India. The project involved a training program for milk producers and milk vendors. The project finished in 2013. The objective of this study is to make a follow up on as well as an evaluation of the ILRI project. Trained and untrained farmers were interviewed from a questionnaire, in order to assess the knowledge, attitudes and practices. In addition, milk samples were selected from 25% of the lactating cows on the farms. The milk samples were tested to examine the level of antibiotic residues and aflatoxin in the milk. Of the farmers who participated in this study 74 had received previous hygiene training by ILRI and 76 had not. Both trained and untrained farmers had in average 12 lactating cows. In both trained and untrained farms most of the feeding and caring of the cows was done by the farmer and his/her family members. The overall knowledge about zoonotic pathogens and toxic substances was low. Farmers who had received previous hygiene training by ILRI showed significant higher levels of knowledge (p-value <0.001) than farmers who had not. This was tested by summarizing the results on a number of questions regarding the farmers’ knowledge about zoonotic pathogens, toxins and general food safety. The trained farmers had a mean test score of 9.95 and the untrained 8.16.
A rapid testing platform, Charm EZ, was used to test milk samples for residues of Neomycin and Streptomycin, Sulphonamides, -lactams, Quinolones, Chloramphenicol, Macrolides and Gentamicin, Tetracycline. 88.6% of the collected milk samples tested positive for Neomycin and Streptomycin, the second most common was Sulphonamides that was found in 22.8% of the samples. The results were not significantly different between the trained and untrained group.
The same system was used to test for aflatoxins. 4.5% of the tested milk samples showed a positive result for aflatoxin. The level for a positive result was 500ng/kg which is the limit stated by the U.S. food and drug administration (FDA), Codex Allimentarius and the food safety and standards authority of India (FSSAI). The trained farms had statistically significant more positive samples than the untrained ones (p-value 0.03), which may be explained by the slightly higher milk yield in the trained farms and the presumably higher use of concentrate in the cows’ feed.
It is suggested that hygiene training as well as education is implemented to raise the overall knowledge about zoonotic pathogens, toxins and general food safety.

Världen över blir problem med livsmedelssäkerhet, och vad som faktiskt finns i maten vi äter och ger till våra barn, en allt större angelägenhet. Antibiotikarester i mjölk och mjölkprodukter är ett av dessa problem som ökar i många länder. 2001 blev Indien den största antibiotikakonsumenten i världen och problem med antibiotikaresistens ökar. Studier har visat ett samband mellan höga celltal i mjölken och antibiotikarester och från Indien finns rapporter om en klinisk mastitförekomst mellan 3.94% and 23.25%. Även mögelgifter är något som kan förekomma i mjölk, och orsakar mer och mer oro. I länder med tropiskt klimat, såsom Indien, ökar följdproblem av kronisk exponering för aflatoxin. Mögelsvampen som producerar toxinet, Aspergillus spp., frodas i varmt och fuktigt klimat. Effekter av kronisk exponering för aflatoxin innefattar levercancer, immunosuppression och tillväxtrubbningar. Faran med exponering är särskilt stor för barn.
2009 startade ILRI (The International Livestock Research Institute) ett projekt i staten Assam i nordöstra Indien. Tillsammans med lokala partners ville man förbättra den informella mjölksektorn i och omkring Guwahati, den största staden i regionen. Projektet bestod av två hygienträningsprogram, ett för mjölkproducenter och ett för mjölkförsäljare. Projektet avslutades 2013. Målet med studien var att följa upp och utvärdera effekterna av ILRI:s projekt. Tränade och otränade bönder intervjuades och fick svara på en enkät bestående av 35 frågor. Mjölkprov samlades också in från 25% av de lakterande korna på varje gård. Mjölkproverna analyserades för antibiotikarester och aflatoxin. Av de bönder som svarade på enkäten hade 74 fått hygienträning, medan 76 inte hade fått någon tidigare träning. Både tränade och otränade gårdar hade i medeltal 12 lakterande kor. Större delen av utfodring och skötsel av korna sköttes på alla gårdar i studien av bonden och hans/hennes familjemedlemmar. Den övergripande kunskapen om möjliga zoonotiska patogener och toxiska substanser i mjölk var låg. Bönder som tidigare fått hygienträning hade dock statistiskt signifikant bättre kunskap än bönder som inte fått någon träning (p-värde <0,001). Detta testades genom att summera svaren på ett antal frågor som testade böndernas kunskap om zoonotiska patogener, toxiner och livsmedelssäkerhet i allmänhet. De tränade böndernas medelresultat var 9,95, de otränade böndernas 8,16.
Ett snabbtest, Charm EZ, användes för att testa mjölkproverna för rester av neomycin och streptomycin, sulfonamider, -laktamantibiotika, quinoloner, kloramfenikol, makrolider och gentamicin samt för tetracyclin. 88.6% av de insamlade mjölkproverna testade positivt för neomycin och streptomycin, den andra mest förekommande antibiotikaresten var sulfonamider som fanns i 22.8% av proverna. Ingen signifikant skillnad i resultat fanns mellan den tränade och den otränade gruppen.
Samma system användes för att testa proverna för aflatoxin. 4,5% av de testade mjölkproverna testade positivt för aflatoxin. Nivån som krävdes för positivt resultat var 500ng/kg vilket är den gräns som satts av the U.S. food and drug administration (FDA), Codex Allimentarius och the food safety and standards authority of India (FSSAI). De tränade gårdarna hade signifikant fler positiva prover än de otränade (p-värde 0,03). Detta skulle kunna förklaras av den något högre mjölkproduktionen på de tränade gårdarna men även att de korna på de tränade gårdarna får en förmodat högre kraftfodergiva.
Det föreslås att hygienträning såväl som utbildning behövs för att öka den allmänna kunskapen om zoonotiska patogener, toxiner och livsmedelssäkerhet i allmänhet.