Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Hur använder barn utomhusmiljön på en skolgård i vardagen? På vilka platser umgås, leker och pratar barn i vardagsmiljön? Vad finns det för faktorer i vardagsmiljön som kan påverka vilka platser barn prefererar? Syftet med det här examensarbetet har varit att undersöka ovanstående frågeställningar för att lära mig mer om hur utemiljön påverkar barns samspel. Syftet har även varit att få en bättre förståelse för hur jag som landskapsarkitekt, kan tänka kring barn och gestaltning.
Både barn och vuxna mår bra av att vara utomhus. Barn bygger bland annat upp en tillit till sin omgivning genom att vara ute.1 Hur tillgänglig utomhusmiljön är där barn bor beror på restriktioner uppsatta utav vuxna och omgivningens brukskvaliteter. Hur tillgänglig utemiljön är runt hemmet ser också olika ut mellan olika hem. En vardagsmiljö som flera barn har tillgång till är däremot skolgården.
I en fallstudie på en skolgård i Västra Götaland undersöktes med hjälp av barn från klass fyra och fem hur de använder skolgården och andra tillgängliga utomhusmiljöer i anslutning till den. Undersökningen ägde rum under ett antal gåturer på skolgården tillsammans med barnen. Intressanta frågor som lyftes var tillexempel vilka platser som de ansåg var viktiga för dem och om de vistades på olika platser på skolgården beroende på vilken årstid eller vilket väder det var. Information om hur skolgården användes samlades även in under två observationsstudier.
Resultatet i fallstudien indikerade att platsernas brukskvalitet och regler som satts upp av vuxna påverkade hur olika platser på skolgården användes. Hur barnen mådde och vilket väder det var upplevdes också påverka var barnen valde att vara och vad de valde att göra. Platsernas brukskvalitet uppfattades också ha betydelse för hur många barn som samspelade på dessa.
Mina förhoppningar är att resultatet från det här examensarbetet ska kunna jämföras med andra liknande fallstudier och även ses som inspiration till fortsatt forskning kring barn och deras utemiljö. Med examensarbetet hoppas jag kunna belysa några barns åsikter om sin vardagsmiljö och göra det möjligt för vuxna att ta del utav dem.

How do children use the outdoor environment at a schoolyard in the everyday life? At what spots do they hang out, play or talk in the everyday environment and what elements in that environment can influence what places children prefer? The aim with this master thesis has been to investigate the above mentioned questions to learn more about how the outdoor environment influences children’s interplay. The aim was also to achieve a better understanding of how I as a landscape architect, can consider children in a design.
Being outdoors benefits the wellbeing of both children and adults. By being outdoors children increase their trust for the surroundings and learn how to make use of the outdoor environment.2 How accessible the outdoor environments are where children live depends up on both its affordances and restrictions from adults. How accessible the everyday environments are for children varies between different households. One everyday environment that several children have access to is their schoolyard.
In a case study at a schoolyard in Sweden, made together with children in the fourth and fifth grade, their use of the schoolyard and other accessible outdoor environments associated with the schoolyard were investigated. The research took place during a number of walkabouts at a schoolyard together with children. Interesting questions that were discussed with the children were: Which places do you consider important at your schoolyard? and Do you use different places at the schoolyard depending on season or weather? Information about how children used the schoolyard was also collected during two observation studies.
The result in this case study indicates that the affordance of a place and the rules set by adults influenced how different places at the schoolyard were used. How children felt and what kind of weather it was also appeared to affect where children decided to be and what they did. The affordance of a place also seemed to be of importance for the number of children that were engaged in interplay there.
My hopes are that the result from this master thesis can be compared to similar case studies and also be seen as an inspiration for ongoing research about children and their outdoor environment. With this master thesis I hope to have revealed some children’s use of their everyday environment and made it possible for adults to take part of their thoughts.