Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Uppsatsen syftar till att utreda skillnaderna mellan natur- och kulturmiljövården samt undersöka vilka framtida områden som finns för ett utökat samarbete. Ge-nom en litteraturstudie av material från Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Sveriges regering med flera ska svaren på natur- och kulturmiljövårdens uppdelning och samverkansmöjligheter uppnås.
Naturvårdsverket håller koll på miljömålsarbetet i Sverige, samt värnar om den biologiska mångfalden och skyddet av värdefulla naturområden. Riksantik-varieämbetet bevarar våra kulturarv och utvecklar kulturvärden i landskapet.
Från tidigt 1900-tal har natur- och kulturmiljövårdens nära samband speglats av vetenskapsmännen. Rutger Sernander kom fram till att höga naturvärden inte står i motsättning till människans påverkan av naturen och kulturhistorikern Sune Ambrosiani går ett steg längre genom att säga att naturen ska ses som en historisk produkt som präglas av människan.
Mårten Sjöbäck ansåg också att naturen är en kulturskapelse och att vi där-med inte bör skydda det som kallas för ursprunglig natur från människan, ef-tersom denna natur är beroende av människans bruk för att bevara sitt höga värde.
Innan Naturvårdsverket bildades som statlig myndighet på 60-talet, föreslogs att naturvårdsintressena skulle inordnas under Riksantikvarieämbetet som där-med skulle få en naturskyddsinspektion. Denna utveckling motsattes men från 70-talet ökade det politiska kravet om en integrering mellan natur- och kulturmil-jövården. När Sveriges regering tog fram skrivelsen En samlad naturvårdspolitik 2002 utvecklades detta, eftersom rapporten syftar till att stärka sambandet mellan natur- och kulturmiljövården. Den menar att detta bör göras genom gemensamma projekt och arbetssätt som ger inblick i varandras perspektiv och metoder.
Ett befintligt gemensamt arbetsforum är de nationella miljökvalitetsmålen där flera utav målen berör både natur- och kulturmiljövården som därför har potential att utvecklas för att inrymma större samverkan mellan myndigheterna. Ett natur-ligt motstånd är dock att vi ibland ser natur och kultur som varandras motsatser. Detta trots att vi har svårt att urskilja gränserna för vad som är påverkat av män-niskan, samt ser oss själva som en del av naturen. Att all natur i Sverige idag är påverkad av människan i mer eller mindre grad gör också att gränserna för vad som är natur och kultur blir omöjliga att upprätthålla.
För att ta del av natur- och kulturmiljövetares olika kunskaper föreslås en gemensam tvärvetenskaplig utbildning som ser till helheten av landskapet. Denna kan även innehålla andra discipliner som exempelvis landskapsarkitektur eller landsbygdsutveckling som innehar möjligheter att knyta ihop vetenskapsområ-dena.
Kompetensen bör också finnas nära till hands på arbetsplatsen där de olika vetenskapsområdena är representerade för att kunna ta del av varandras kunskap-er och öka samarbetet på olika nivåer i planeringsprocessen.
En framtida utmaning som natur- och kulturmiljövården står inför är de kommande klimatförändringarna som gör att nya arbetssätt behöver utformas för att täcka de nya behov som uppkommer när landskapet förändras.

This essay investigates the differences between nature- and heritage preserva-tions and future areas for a developed collaboration. The answers of the division and possibilities for coordination are found by studying literature from Swedish authorities such as the Environmental Protection Agency, the National Heritage Board and the National government.
The Environmental Protection Agency is responsible for the Environmental quality objectives in Sweden and protects the biodiversity and valuable areas. The National Heritage Board preserves our cultural heritage and develops the cultural values in the landscape.
The close connections between nature- and heritage preservations have been emphasized by scientists since early 20th century. Rutger Sernander found that high natural values don’t conflict with human impacts. Sune Ambrosiani takes this one step further by saying that nature is to be seen as a historical product, characterized by humans.
Mårten Sjöbäck did also see nature as a cultural creation and thought we shouldn’t protect primeval nature from humans because its high values are de-pendent of human impacts.
Before the Environmental Protection Agency was founded in the 60’s, it was suggested that the nature preservation should be part of the National Heritage Board. This idea was denied but from the 70’s the demand for coordination be-tween nature- and heritage preservations was raised by the politicians. The Swe-dish government produced the script Joined nature preservation politics in 2002 with intents to strengthen the connections between nature- and heritage preserva-tions. This will be achieved with common projects and operation modes that give insight in other professions perspectives and methods.
An existing forum is the Environmental quality objectives where many of the objectives affect the nature- and heritage preservations. Therefore, this forum has potential to develop higher collaboration between the authorities. Sometimes people tend to see nature and culture as opposites, even if we can’t tell the boundaries for what’s being touched by humans. All nature in Sweden today is more or less influenced by humans which make the boundaries impossible to maintain.
To be able to learn from different professions in nature- and heritage preser-vations and attend whole of the landscape, a proposal is to develop an interdisci-plinary education. Even other professions could be included such as Landscape architecture and rural development, which have got potentials to link together the authorities.
The qualifications should also be found in the workplaces where different scientific areas should be represented to take part in each other knowledge and raise the collaboration in different levels of the planning process.
A future threat that affects both nature- and heritage preservations are the climate change. New ways of working will have to be designed to cover the need that comes when the landscape is changing.