Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Med dagens utveckling av barns minskade rörelsefrihet och tätare stadsbyggnad finns risker för konsekvenser gällande barns utomhuslek. Skolgården som barns huvudsakliga utomhusmiljö blir då allt viktigare. Lekplatser och skolgårdar i Sverige tenderar dock att vara likartade och till stor del utformade på traditionellt vis med statiska material och utplacerade prefabricerade lekredskap. Vi kallar detta för “möblerade” lekmiljöer. Kritik mot dessa typer av lekplatser har framförts under lång tid och vi har reagerat på att utvecklingen inte har gått så mycket framåt trots den mängd kunskap som finns kring barns lek och preferenser av utemiljö.
Vår arbetsprocess har till stor del gått ut på att utmana våra egna bilder om hur en skolgård kan se ut och hitta nya förhållningssätt. Arbetet är i stora drag uppbyggt av tre delar; litteraturstudie, fältstudie och ett gestaltningsförslag. Tanken har varit att tillämpa teoretiska resonemang och resultat av fältstudien i ett praktiskt exempel. Vår avsikt har därmed varit att basera förslaget till utformning av Lunds Montessorigrundskolas utemiljö på inhämtade kunskaper och erfarenheter. Utifrån detta vill vi sedan diskutera landskapsarkitektens roll i arbetet med barns platser.
Då barn generellt upplever platser med fler sinnen än vuxna har det varit viktigt att inte fasta i det visuella, utan att skapa en miljö med möjlighet till varierande sinnesupplevelser. Genom lek och utforskande av sin omgivning får platsen betydelse och blir en viktig arena för identitetsskapande, hälsa och lärande. En utmaning har varit att gestaltningsförslaget ska utgå från barnens aktiviteter och preferenser men ändå vara tilltalande för vuxna. Eftersom beslut om anläggning till slut tas av vuxna är det viktigt att miljön även upplevs som attraktiv av dem. Visionen har därför varit att presentera ett förslag med en ordnad helhetsstruktur med utrymme för dynamiska platser. Ledord i gestaltningen har varit; möjligheten till utmaningar, manipulation och platsskapande.
Som gestaltningskoncept har vi valt “över stock och sten” som omfattar en koppling till natur, rörelse, aktivitet och att övervinna hinder. Med en helhetsstruktur uppbyggd av sågade ekstockar och natursten får skolgården en “planlösning” som håller samman olika karaktärsplatser och bildar ett landskap för lek och aktiviteter. Hänghörnan, sandlandskapet, vegetationslandskapet och klätterlandskapet blir trots sina olika uttryck en del av en helhet.
Delarna är i sin tur designade med form och material som ska kunna stödja flera olika typer av användning. Tanken med detta är att lekmiljön ska kunna vara flexibel och inte enbart tillhandahålla ytor för på förhand uttänkta aktiviteter.
Arbetet avslutas med en diskussion om gestaltningen i förhållande till olika teoretiska utgångspunkter samt vår arbetsprocess. Vi redogör för våra erfarenheter av samarbetet med eleverna och reflekterar kring vad vi har lärt oss under arbetets gång.

With the contemporary development of children’s reduced mobility and densification in urban planning comes risks of negative consequences regarding children’s outdoor play. The schoolyard as children’s main outdoor environment becomes increasingly important. Playgrounds and school yards in Sweden tend to be similar and often designed in the traditional way with static materials and scattered prefabricated play equipment. We call this “furnished” play environments. Criticism of these types of playgrounds have been communicated for a long period of time, and we have reacted to why development progress is so slow despite the heep of knowledge available about children’s play and preferences regarding outdoor environmens. Our process has to a lage extent been about challenging our own pictures of how a schoolyard can be designed and find new approaches.
The essay is mainly created in three parts; literature study, field study and a design proposal. The idea has been to apply the theoretical reasoning and results of the field study in a practical example. Our intention has therefore been to base the proposal for the design of Lund Montessorigrundskolas outdoor environment on acquired knowledge and experience. Based on this we then discuss the landscape architect’s role in the development of childrens places.
Since children generally experience places with more senses than adults, it was important not to get caught in the visual apperance, but to create an environment with the possibility of varying sensation experiences. Through play and exploration of their environment the places become meanigful and an important arena for development of identity, health and learning. One challenge has been how to design the proposal based on the children’s activities and preferences, but still present an environment that can be appealing to adults. Since the decision on eventual implementation is taken by adults, it is important that the shoolyard is also perceived as attractive by them. The vision has been to present a proposal with a structured framework with space for dynamic sites. The key words in the design have been; the possibility of challenges, manipulation and place development.
The design concept,“over logs and stones” includes a connection to nature, movement, activity and the struggle to overcome obstacles. With an overall structure made of sawn oak logs and natural stone boulders the schoolyard is presented with a “plan” that holds together the different sites and form a landscape for play and activities. The “hang around area”, sand landscape, vegetation landscape and climbing area will despite their different characters become part of a whole context.
The parts are, in turn, created with the form and materials to be able to support several different types of use. The idea with this is that the play environment is to be more flexible and not only provide surfaces for prior-devised activities.
The work concludes with a discussion of the design in relation to different theoretical points and our field study. We here describe our experience of cooperation with the children and reflect on what we have learned during this time.
The words below are the result of an activity map survey, a part of the field study. The size of the letters relates proportionally to the occurence of that specific activity in the study.