Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Att förstå sambandet mellan miljövariabler och fiskarters förekomst eller abundans är en väsentlig del i att bedriva ekosystembaserat bevarandearbete och ekologiskt hållbart fiske. Tånglaken, Zoarces viviparus, var klassad som nära hotad på rödlis-tan 2010 och på HELCOM Red List of the Baltic Sea 2013. Tånglaken är utbredd över hela Östersjön och används som en bioindikator för föroreningar i havet Att förstå vad som styr tånglakens utbredning är alltså viktigt både ut bevarande syn-punkt och ur miljöövervakningssynpunkt Meningarna går isär angående dennes ha-bitatpreferenser. Med hjälp av data i form av uppmätt djup och videosekvenser från provfisken inom projektet BONUS INSPIRE och data i form av rasterkartor för andra miljövariabler har generalized additive modelling gjorts för tånglakens före-komst i Östersjön. Tre slutgiltiga modeller valdes ut baserat på förklaringsgrad. De signifikanta prediktionsvariablerna blev vågexponering, lutning, sediment, botten-temperatur och salinitet. I samtliga av de slutgiltiga modellerna kunde ett negativt samband ses för bottentemperatur och salinitet. Temperatur under 6,5°C och en sali-nitet under 7,94 psu är gynnsamt för tånglake enligt dessa modeller. Två av mo-dellerna visade ett likartat samband för lutning och två för sediment. Tånglaken fö-redrar enligt dessa en lutning på 0,5-1,7 % och sediment som är sand eller grövre kornstorlekar. Kartprediktionerna visar på en högre förekomst av tånglake i norr vilket överensstämmer med tidigare studier. Förklaringsgraderna (D2-värderna) för modellerna blev 17,5, 19,4 och 23,6 procent. Vilket innebär att förekomsten av tånglake till stor del inte förklaras av dessa modeller. För att vidare förstå tånglakens utbredning skulle en ny modellering krävas, där fler variabler togs med. T.ex. syre-halt skulle vara av intresse eftersom denna variabel visat sig påverka överlevnads-graden hos tånglaken, speciellt under varma förhållanden. Vegetation kom inte med i de slutgiltiga modellerna trots att alger tidigare sammankopplats med förekomst av tånglaken, att dela upp vegetation i alger och kärlväxter skulle kunna göra denna variabel mer användningsbar.

Understanding the relationship between environmental factors and the distribution of fish species is essential for achieving an ecosystem based management. Eelpout, Zoarces viviparus, was classed as near threated on the Swedish Red List 2010 and on the HELCOM Red List of the Baltic Sea 2013. The eelpout occurs in the whole Baltic Sea area and the opinions are divided about its habitat requirements. The eel-pout are used as a bioindicator for pollutions in the sea. There for it is essential to understand which environmental factors that affect the distribution of eelpout. Gen-eralized additive modelling over the eelpouts habitat have been done with data from the BONUS INSPIRE project and maps over environmental variables. The final prediction variables were wave exposure, slope, bottom substrate, bottom tempera-ture and salinity. In all of the final GAMs there was a negative trend for bottom temperature and salinity. For these models a bottom temperature under 6.5°C and a salinity under 7.94 psu is preferred by eelpout. Two of the models showed a similar trend for slope and two for bottom substrate. According to these models the eelpout prefers a 0.5 -1.7 % slope and a bottom substrate of sand or coarser grains. The map predictions show higher occurrence of eelpout in the north. This is in agreement with results from previous monitory fishing. The deviance explained for the models were 17.5, 19.4 and 23.6 percent, which means the models only describes a small part of the distribution. To further understand the distribution of eelpout new GAMs are required where more variables are included. For example the oxygen level would be of interest due to its effect on survival, especially under warm conditions. The literature connects eelpout to algae, despite of that vegetation did not become one of the final variables. So, in forthcoming models this variable could be more useful if divided into algae and vascular plants.