Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I uppsatsen undersöks hur integration av invandrare i de areella näringarna (växtodling, djurhållning och skogsskötsel) och på landsbygden kan underlättas, med
fokus på Västra Götalands län. Det sker dels genom en litteraturstudie i ämnet, dels genom att beskriva erfarenheter av några projekt inom grön integration som genomförts i Västra Götaland, finansierat av landsbygdsprogrammet 2007-2013.
Flyktingar med olika bakgrund intervjuas också om sin syn på landsbygden och intresse av att bo på landsbygden och arbeta inom de gröna näringarna.
Litteraturstudien täcker olika aspekter på integration, såsom integration på landsbygden jämfört med i städerna, kommuners och myndigheters roll, möjligheter för invandrare att etablera sig som företagare inom de gröna näringarna, och nischer inom de gröna näringarna som kan vara lämpliga/möjliga för invandrare att etablera sig inom.
Invandrare i Sverige bor i hög utsträckning i städer. Svensk landsbygd domineras av etniska svenskar och åldersstrukturen på landsbygden är ogynnsam för de
gröna näringarna. För att utvecklas behöver landsbygden attrahera unga människor, entreprenörer och barnfamiljer. Invandrare är entreprenörer i högre utsträckning än
etniska svenskar, och det finns många invandrade barnfamiljer som vill bo och arbeta på landsbygden. För att detta ska bli möjligt krävs först och främst kontakter.
För att kunna bo, odla och hålla djur behövs tillgång till mark samt bostäder på landsbygden. Startkapital är också viktigt, liksom kunskap om lokala förhållanden.
Naturbruksgymnasierna har en viktig roll i grön integration.
De projekt som drivits 2007-2013 i Västra Götalands län med inriktning på grön integration studeras närmare, med hjälp av projektrapporter och semistrukturerade intervjuer med några av projektledarna. Projekten har varit relativt lyckade och många lärdomar har dragits som kan komma till nytta för framtida projekt. Ökad samverkan mellan olika aktörer är ett resultat av lokala projekt, erfarenhet av att
driva riktade kurser inom grön integration ett annat. Projekten i sig har endast i mycket ringa utsträckning genererat direkta arbetstillfällen, men kunskaperna från
projekten kan komma till nytta på sikt, för både deltagare och andra.
Uppsatsen leder fram till rekommendationer för Länsstyrelsen i Västra Götalands län inför EU:s kommande landsbygdsprogram, men kan även användas av övriga länsstyrelser och i andra sammanhang, i den mån materialet är tillämpbart.
För att främja grön integration bör landsbygdsprogrammet ge möjlighet till stöd även för stadsnära odling och djurhållning. Riktad information behövs för att invandrare
i städerna ska få reda på vilka möjligheter som kan finnas på landsbygden.
Landsbygdsprogrammet behöver synliggöras också i förorterna.

In this one year master thesis in rural development, the current conditions and future possibilities for integration of immigrants, mainly refugees, into rural areas
and the green sector (agriculture, horticulture and silviculture) are investigated, with focus on the county of Västra Götaland, in the south-west part of Sweden. A
literature survey is included, as well as an investigation of some projects within green integration, financed by the EU Rural Development Programme 2007-2013.
The study includes interviews with refugees with different backgrounds, to investigate their perception of concepts such as “rural” and “countryside”, as well as finding out whether refugees would be interested in living in rural areas and working within the agricultural sector.
The literature survey covers several aspects on integration, including a comparison of integration between rural and urban areas in Canada and Sweden, the role of
Swedish local, regional and governmental authorities, possibilities for immigrants to establish themselves in rural areas considering aspects such as housing, transports,
access to farmland and funding, as well as some ideas on niches for establishment of immigrants in the green sector.
Immigrants in Sweden live predominantly in cities and towns. Swedish countryside is dominated by ethnic Swedes and the age structure in the countryside is unfavorable
for the green sector. To develop, the countryside needs to attract young people, entrepreneurs and families with children. Immigrants are entrepreneurs to a higher extent than ethnic Swedes, and there are many immigrant families who would like to live and work in the countryside. To make this possible, contacts are required more than anything else. To stay, grow crops and keep animals, access to land and housing is needed. Initial capital is also important, as well as knowledge about local conditions. Agricultural colleges have an important role in green integration.
Experiences from the rural development program of the European Union 2007-2013 for the county of Västra Götaland are investigated through studying the project reports and interviewing some of the project coordinators. The projects were relatively successful and many lessons have been made those might be useful for future projects, such as increased collaboration between stakeholders and experience
from courses within green integration. The projects have had minimal impact on direct work opportunities, but knowledge from the projects might be useful in
the long run.
The work results in recommendations for the County Administrative Board of Västra Götaland on how to develop the work with integration of immigrants in the next rural development programme period of the European Union. It may also be used in other contexts, where applicable.