Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Den naturliga process där stoet avvänjer sitt föl strax innan hon ska föla igen ger den unga hästen möjlighet att gradvis ändra sitt val av föda och mogna till en självständig individ. Den tidigare och mer abrupta avvänjningen som ofta sker av domesticerade hästar är mycket stressande för fölet. Negativa effekter som kan ses är en ökad skaderisk, försämrat immunförsvar och utveckling av onormala beteenden som stereotypier. Eftersom hästägare och uppfödare vill ha friska och sunda hästar är det viktigt att börja med en god välfärd för fölet som kan ligga till grund för den framtida hästens välmående. Det finns i dagsläget studier som redovisar avvänjningsmetoder som orsakar fölet mer eller mindre stress. Allt fler resultat pekar på att en mer naturlig avvänjning är det bästa för både häst och människa. En senare avvänjning där man utnyttjar att man med hjälp av stoet kan lära fölet sådant som det behöver kunna i framtiden kan spara både tid och pengar såväl som förebygga problem hos den unga hästen innan de uppstått. Generellt så verkar även en naturligare hållning av hästarna vad gäller inhysning och gruppsammansättning påverka reaktionen vid avvänjning. Man har sett att föl som avvänjs i sällskap av vuxna hästar, något som återspeglar den naturliga haremstrukturen, är mindre stressade än de som efter avvänjningen hålls i grupp med endast jämnåriga. Vidare verkar också välfärden för föl som i samband med avvänjning har tillgång till bete vara bättre jämfört med de som under denna period hålls i box.
I detta kandidatarbete undersöks olika metoder för artificiell avvänjning med fokus på vad som är minst stressande för fölet. De artificiella metoderna ställs mot den naturliga som sker hos vilt levande hästar för att se om något pekar på att den naturliga skulle vara bättre och hur man då kan applicera detta under artificiella förhållanden. Dessutom tas nackdelar med en stressande avvänjning upp och avslutas med en sammanställning av de positiva effekter man kan vänta sig om föl och sto får gå tillsammans längre.

Under natural conditions, the free-ranging mare weans her foal at about one year of age, shortly before the arrival of her next offspring. This allows the foal to gradually adapt to life as an independent individual as well as to get nutrition from a new source. In contrast, domesticated horses are usually weaned earlier and more abruptly which is stressful and may lead to injuries, sickness or even stereotypies. Good welfare for the foal might affect the wellbeing of the future horse and is thus of importance for horse owners and breeders alike. Studies have found different methods to be more or less stressful for the foal, and an increasing number indicate that a more natural weaning is beneficial for both horse and man. Breeders can take advantage of their relationship with the mare when making contact with the foal. By simply watching the mare get handled by the horse owner, the foal will get accustomed to human handling. This will save the horse owner time and money as well as prevent future problems with the foal. Different housing, as well as age of the horses in the herd, also seems to have an effect at weaning. Weaning of foals into groups with adult horses is less stressful compared to weaning in peer groups. Foals kept on pasture also seem to have better welfare than foals kept in boxes at the time of weaning.
In this literature study different methods of artificial weaning are examined and an attempt is made to decipher which is the least stressful for the foal. By comparing artificial weaning methods to those naturally occurring among free-ranging horses, the aim is to find out whether and why natural weaning would be more beneficial. Negative effects of a stressful weaning are discussed as well as positive effects of keeping mare and foal together for a longer period of time.