Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Dagens stora städer byggs allt tätare och ofta är det gröna områden såsom parker och skogsdungar som
får ge vika när nya hus och vägar ska ges utrymme. Den biologiska mångfalden i staden är dock beroende
av dessa fredade platser. Möjligheten att kunna färdas mellan och genom bebyggda områden i så kalllade
spridningskorridorer stärker både växt- och djurpopulationers förmåga att överleva. Syftet med denna
uppsats är att ge förslag på hur man kan utveckla biologisk mångfald på parkeringsytor i Uppsala stad. I
arbetet undersöks vilka parkeringsytor Uppsala kommun äger samt på vilket sätt dessa kan utvecklas till
spridningskorridorer som förstärker kommunens grönstrukturplan. Studien omfattar även gestaltning av ett
förslag på hur en parkeringsyta kan utformas för att främja biologisk mångfald. Genom en inventering av
de kommunala bolagens fastighetsförteckningar identifi erades parkeringsytor större än 130 m2, lokaliserade
inom Uppsala stad. Inventeringen utgjorde grunden till en parkeringsplan där ett antal parkeringsytor
pekas ut, som tillsammans kompletterar Uppsala kommuns grönstrukturplan på ett sådant vis att de formar
spridningskorridorer eller bidrar med grönska på utvalda platser i närheten av existerande spridningskorridorer.
Sex områden identifi erades där parkeringsytor på ett fördelaktigt sätt bidrar till Uppsala kommuns
grönstrukturplan och förstärker befi ntliga spridningskorridorer. Genom en litteraturstudie söktes även kriterier
för vad som främjar biologisk mångfald. Kriterierna kunde sedan tillämpas i en exempelgestaltning.
Exempelgestaltningen ger förslag på hur parkeringsytors växtlighet kan utformas i skikt, vilket möjliggör
ett varierat urval av växter, där väderstrecken beaktas på lämpligt sätt. Som komplement till gestaltningsförslaget
togs en materiallista fram, anpassad för de olika skikten. Listan förtecknar dels växter som främjar
insekter och fåglar, dels markmaterial med god bärighet och genomsläpplighetsförmåga. Exempelvis är
ädellövträd, murar och torrängar fördelaktiga att plantera och anlägga i soligt läge, medan täta buskage,
stenar, diken och fukttåliga växter är lämpliga att placera i skuggiga lägen. Studien visar att en utveckling
av Uppsalas kommunägda parkeringsytor skulle tillföra sex områden med funktion som spridningskorridorer
till kommunens grönstrukturplan. Detta skulle förbättra mikroklimatet på de utvalda platserna och lokalt
bidra till spridning av arter samt utgöra miljöer där framförallt fåglar och insekter kan fi nna föda och skydd.
Exempelgestaltningen visar att det är relativt lätt att anlägga parkeringsytor som främjar biologisk mångfald.
De föreslagna arterna är dessutom härdiga och lättskötta. De aktuella markmaterialen är enkla att få
tag i och är även hållbara, vilket ger en robust yta där skötselintensiteten kan vara låg. Det är dock svårt att
avgöra vilka ytor som borde inkluderas vid en eventuell omdaning, eftersom informationen kring de kommunägda
bolagen ofta är sparsam och svårtolkad. Lokaliseringen och omfattningen av kommunens parkeringar
var därför problematiska att reda ut. En mer omfattande studie, med platsbesök, hade varit nödvändig
för att få en mer exakt bild. Man kan dock säga att även ett litet tillskott av grönska bidrar till ett svalare
mikroklimat och högre luftrening. En utveckling av parkeringsytor, oavsett storlek, kan bidra till trevligare
miljöer ur en estetisk synvinkel samt hållbarare platser ur ett biologiskt perspektiv. Det överordnade argumentet
för att arbeta med parkeringsytor är dock att konventionen om biologisk mångfald är undertecknad,
där Sverige har åtagit sig att främja bevarandet och förhindra utarmningen av den biologiska mångfalden.

Today, cities are more compactly built and the green areas, like parks and small forests, often have to give
way when new houses and roads are constructed. However, biological diversity in the city is depending
on these protected green areas. The possibility to travel around and through densely populated areas in
so called dispersal corridors strengthens animals’ and plants’ ability to survive and affects the number of
species that can live within the urban realm. The aim of this bachelor’s thesis is to investigate how biodiversity
at parking spaces in Uppsala municipality can be developed. An initial part of this work is charting
the parking areas owned by Uppsala municipality and how they are fi tted to be developed into dispersal
corridors that enhance Uppsala’s green structure plan. A second part of the thesis is formed as an example
design, proposed to investigate how a parking space can be designed to promote biodiversity. Through an
inventory of Uppsala municipality’s properties, parking areas larger than 130 m2 were identifi ed within
Uppsala city. The inventory formed the basis for a parking map, illustrating a number of parking spaces as
a complement to Uppsala municipality’s green structure plan. These parking spaces can work as dispersal
corridors or add more greenery to some spots near existing dispersal corridors. Six areas were found, where
a number of parking areas strengthened the green structure plan and also added value to existing dispersal
corridors. Through a literature study, main criteria to how biological diversity is strengthened were identifi
ed and subsequently applied to the example design. The design includes different layers of vegetation. In
addition, the design is complemented by a list of plants and other materials, selected to fi t in when building
or developing a parking space. The main criteria to enhance and strengthen biodiversity include, amongst
others, promoting birds and insects. This can be done by placing deciduous trees in a sunny location and
laying out butterfl y corridors alongside the parking place. Rocks and gravel in both sunny and shady locations
were also found to promote small animals and insects such as bees. The parking plan together with
the example design show that it can be fairly effective and easy to promote biological diversity within the
city of Uppsala. The species and ground materials put forward are both easy maintained and sturdy, so a
parking made with these materials would be both sustainable and cheap. However, the total area that should
be included in the parking plan is hard to determine due to diffi culties in fi nding and analyzing information
about parking areas owned by the municipality. An extended study, with site visits, might have been helpful
to determine the more exact extent of Uppsala municipality’s parking areas. Despite these diffi culties, it can be said that even a small addition of green areas contributes to a cooler microenvironment and higher
air cleansing. A development of parking areas can make a change towards more sustainable environments.
However, the signing of the Convention of Biological Diversity is the greatest argument to why Sweden
should promote the conservation and prevent the depletion of biological diversity.