Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Vitamin A och dess derivat har en avgörande funktion i kroppen, både hos dräktiga tikar och hos övriga hundar genom att påverka synförmåga och tillväxt av epitel samt andra viktiga cellulära mekanismer. För att fosterutvecklingen ska fungera normalt behöver moderdjuret få i sig tillräcklig mängd vitamin A via kosten. För höga mängder kan däremot ha en skadande effekt och leda till missbildningar hos fostret. En av de vanligaste missbildningarna orsakade av ett överintag av vitamin A är gomspalt.
Syftet med den här litteraturstudien är att beskriva hur den normala utvecklingen av gommen går till och genom vilka mekanismer ett överintag av vitamin A hos moderdjuret kan bidra till uppkomst av gomspalt hos fostret.
Utvecklingen av gommen börjar med ett intramaxillärt område som uppkommer genom sammanfogning av tre olika vulster, två från överkäken (maxillarvulsterna) och en från näsområdet (nasofrontala vulsten). Det intramaxillära området består av tre delar varav den ena utgör den primära gommen. Den sekundära gommen bildas när två utbuktningar från maxillarvulsterna (gomutskott) sammanfogas ovanför tungan. Den färdigutvecklade gommen består av en hård och en mjuk del.
Gomspalt hos valpfoster kan uppkomma av ett flertal orsaker. De brachycefala raserna drabbas oftare av missbildningen på grund av munhålans anatomi hos dessa raser.
Vid intag av höga mängder vitamin A kan vitaminet genom ett flertal mekanismer störa bildningen av gommen och på så sätt ge upphov till spaltbildning. Vitamin A och framförallt dess derivat retinoinsyra kan genom att binda till receptorer på specifika platser i gensegment förändra signaleringsmekanismer och därigenom bidra till en minskad proliferation och differentiering samt ett förändrat genuttryck. Beståndsdelarna som bygger upp gommen blir då på ett eller annat sätt förändrade. Förändringen bidrar till en ofullständig sammanfogning av de olika delarna och det bildas en spalt mellan dem. Syndromet delas in i primär och sekundär gomspalt beroende på när i bildningsprocessen felet uppkommer.
Gomspalt förekommer ibland tillsammans med spaltbildningar i överläppen. Läppspalten (primär gomspalt) är antingen ofullständig eller fullständig beroende på hur långt den sträcker sig och den kan även omfatta överkäken. Ofullständig sammanfogning av maxillarvulsterna och de mediala vulsterna från luktgroparna utgör orsaken till läppspalten.
Vitamin A och dess förmåga att ge upphov till gomspalt hos foster vid överintag hos modern har framförallt studerats på råtta och mus. För att förstå mekanismen ytterligare är det önskvärt att fler studier genomförs på hund, även om den embryonala utvecklingen ser liknande ut hos alla däggdjur.

Vitamin A is a fat-soluble vitamin. Vitamin A and its metabolites have an important function in the body, both in pregnant bitches and in dogs in general by regulating vision and epithelial growth, as well as other important mechanisms. A balanced intake of vitamin A by the bitch through the feed is one important factor for normal embryonic development. Excessive intake may have a teratogenic effect and contribute to malformations in the fetus. Cleft palate is the most common malformation caused by high intake of vitamin A.
The purpose of this literature study is to describe the normal palatogenesis and to understand through which mechanisms a high intake of vitamin A can contribute to cleft palate.
Development of the palate starts with the intramaxillary segment that is created during fusion between three different processes, two from the maxillary bone and one from the nasal area. The segment consists of three parts. One of the parts represents the primary palate. The secondary palate develops when the two bulges on the mandible processes fuse above the tongue. The final palate consists of the hard and the soft palate.
Several factors can contribute to cleft palate development in canine fetuses. The brachycephalic breeds run a higher risk of developing the malformation because of the anatomy of their oral cavity.
Excessive intake of vitamin A might, by several different mechanisms, contribute to the development of cleft palate. Vitamin A or in particular its metabolite retinoic acid binds to receptors on specific locations in the gene and changes signaling mechanisms which leads to a reduction of proliferation, differentiation and a transformed gene expression. This will contribute to a changed structure of the components of the palate and as a consequence there will be a failed fusion between the palatal structures and a cleft will emerge. Cleft palate is either primary or secondary depending on the stage of development in which the problem appears.
Cleft palate sometimes occurs together with cleft lip. Cleft lip is either complete or incomplete depending on its size and location and sometimes it includes the maxilla. Failed fusion of the medial nasal prominence and the maxillary prominences causes cleft lip.
Vitamin A and its ability to give rise to cleft palate in high doses has been studied particularly on mice and rats and therefore it is desirable that further studies will be conducted on dogs even though the embryonic development in mammals are similar to one another.