Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

För att få en hög produktion i skogen krävs god tillgång på kväve (N). I svenska ekosystem är växttillgängligt kväve den mest begränsande tillväxtfaktorn på fastmark, vilket gör skogsgödsling till den enda skötselåtgärd i Sverige, som rätt utförd kan öka tillväxten i skogen på kort sikt. Enskilda privata skogsägare är den enskilt största gruppen skogsägare i Västerbottens län såväl som i Sverige som helhet. Denna grupp av skogsägare har således stort inflytande över hur den svenska skogen sköts och avkastningen från denna.
Syftet med detta examensarbete är att redogöra för enskilda privata skogsägares inställning till gödsling av skogsmark i Västerbottens län. För att kartlägga skogsägarnas ståndpunkt i frågan sattes en enkät ihop som skickades ut till slumpvis valda privata skogsägare i länet.
I likhet med tidigare studier visade denna enkätundersökning att de enskilda privata skogsägarna inte gödslar i någon större utsträckning. En knapp femtedel av skogsägarna som deltog i studien har gödslat eller planerar att gödsla. Den huvudsakliga anledningen till att skogsägarna valde att gödsla var en förväntad ökad virkesproduktion. En viktig anledning till att skogsägare avstod från gödsling uppgavs vara bristande kunskap eller potentiell negativ miljöpåverkan.
Undersökningen visar att storskogsägare (≥200 ha) var mer benägna att gödsla sitt skogsinnehav än småskogsägare (<101ha). Nästan nio av tio skogsägare som tidigare har gödslat, betraktar gödsling som en lönsam investering. Sannolikheten för att man som skogsägare har gödslat eller planerar att gödsla om man tycker att åtgärden är lönsam var i denna undersökning 30 %. Det fanns en svag tendens till att skogsägare som har skogsbruksplan oftare svarade att de hade gödslat än de som saknade en sådan.
Nästan hälften av de tillfrågade ansåg att gödsling ökar skogens värden för kommande generationer. Gällande skador och angrepp på skogen till följd av gödsling var skogsägarna osäkra på om skador kan uppstå. En majoritet av skogsägarna ansåg att gödsling är negativt för jakt, fiske och rekreation. De skogsägare som ansåg att gödsling var positivt för utomhusaktiviteter var oftast även mer positivt inställda till gödsling i allmänhet.
Om samhällets mål på lång sikt är att öka andelen gödslad mark och tillgången på skogsråvara bör rådgivningsinsatserna fokusera på markägare som tidigare inte har gödslat. Genom att minska osäkerheten inför beslut om gödsling ökar sannolikheten att skogsägarna väljer att investera i åtgärden. I de fall målet istället är en mer kortsiktig, snabb ökning av gödslad areal kan däremot de skogsägare, som tillhör gruppen som tidigare har gödslat, vara lämpliga att satsa på av den orsaken att denna grupp redan är mer gödslingsbenägen.
De huvudsakliga sätten som markägarna kom i kontakt med gödsling var tips från sakkunnig alternativt att de själva har sökt upp informationen, vilket visar på stort inflytande från Skogsstyrelsen, skogskonsulter och virkesköpare etc. Det visar också på vikten av lättillgänglig information om skogsgödslingens olika effekter.
Eftersom traditionella ekonomiska kalkyler visar att skogsgödsling är en lönsam åtgärd och då denna studie visar att sannolikheten är högre att man som skogsägare gödslar om man samtidigt anser att gödsling är lönsamt, kan det vara givande att genom olika former av utbildning informera skogsägarna om de ekonomiska fördelarna med skötselåtgärden.

The trees need availed nitrogen to maintain a high growth rate of biomass in trees. Since plant available nitrogen is the most limiting growth factor in Swedish ecosystems nitrogen fertilization is the only management system that can increase tree growth in the short term. Individual private forest owner is the largest group of forest owners in the county of Västerbotten, northern Sweden as well as in Sweden as a whole. Therefore, this group of forest owners has great influence over forest management in Sweden.
The purpose of this master thesis is to describe the individual private forest owners' attitude to fertilization of forest land in the county of Västerbotten. To answer these questions, a questionnaire was assembled and sent out to randomly selected forest owners in the county.
The study shows that the private forest owners do not fertilize to a great extent. A fifth of the forest owners fertilized or plans to fertilize. The main reason why forest owners chose to fertilize was an expected increase in timber production. The reason why forest owners refrained from fertilization reported to be lack of knowledge or potential adverse environmental impacts.
Owners of larger woodlots (≥200 ha) were more likely to fertilize their forest holdings than owners of smaller woodlots (<101ha). Nearly nine out of ten forest owners, who previously have fertilized consider fertilization as a profitable investment. In this study the likelihood of forest owners to have, or planning to fertilize, if they consider fertilization profitable, was 30 %. Forest owners with management plans were slightly more likely to have fertilized there woods.
Almost half of the respondents believed that fertilization increases the values of the forest for future generations. Many forest owners were uncertain whether damages may occur due to fertilization. A majority of landowners consider fertilization to be negative for hunting, fishing and recreation. The forest owners who thought that fertilization was positive for outdoor activities were usually also more positive to fertilization in general.
If a societal long term objective is to increase the amount of fertilized forest land and the availability of forest resources, the counseling interventions should be focusing on landowners who have not yet fertilized. However, if the goal is to increase the area as fast as possible, it is better to pay focus on woodlot owners who have fertilized before.
The main ways landowners came into contact with fertilization was advice from expert or that they themselves have searched for information, which shows the great influence of the Swedish Board of Forestry, forestry consultants and other in similar situations and the importance of accessible information and a large flow of information around the topic. The study also shows that advertising can either be an unused resource for forest companies, or an unprofitable investment.
As this study shows that the probability is higher that forest owners fertilize if they agree with the statement that fertilization is profitable, it may be worthwhile to inform forest owners about the economic benefits of fertilization.