Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Den svenska mjölkproduktionen har de senaste 30-35 åren ändrat struktur. Idag blir gårdarna färre och större, med fler djur och flera anställda. Den veterinära rollen kommer att behöva utvecklas sida vid sida med mjölkföretagen och omformas, från den brandsläckare som används vid akuta sjukdomstillstånd, till en proaktiv besättningskonsult. Syftet med den här studien var att kartlägga några faktorer som kan tänkas påverka inriktningen och omfattningen av den svenska veterinärens arbete med mjölkkor på besättningsnivå.
Studien utgjordes av en intervjuundersökning där 23 veterinärer med verksamhet i mjölkkobesättningar medverkade. Samtalen spelades in och bearbetades med fokus på att beskriva faktorer som påverkade inriktning och omfattning av veterinärernas arbete på mjölkkor, vad den enskilde veterinären definierade som förebyggande arbete samt vad som skulle kunna öka det förebyggande arbetet. Vissa faktorer, såsom fortbildning och organisationstillhörighet, jämfördes med enklare statistiska analyser (Kruskal-Wallis test, Mann-Whitney test och z-test).
De svenska veterinärer som idag arbetar med mjölkkor kan delas in i tre huvudsakliga kategorier utifrån anställningsförhållande/arbetsgivare; anställda inom Distriktsveterinärerna, privata aktörer och anställda inom husdjursorganisationer. Mellan dessa grupper fanns signifikanta skillnader i omfattningen av arbetet på besättningsnivå (p<0,05). Omfattningen av arbete på besättningsnivå verkade även kunna relateras till den enskilde veterinärens typ av fortbildning, en signifikant skillnad sågs mellan veterinärer som genomgått kurs i rådgivningstjänsten Hälsopaket Mjölk och de som inte gjort det. Veterinärer anställda inom husdjursorganisationer skiljde sig i flera avseende mot privata och statligt anställda stordjurspraktiker. Det förelåg en signifikant skillnad (p<0,05) vad gällde andel av veterinärerna som arbetade kombinerat kontors- och gårdsbaserat, andel som själva initierade besök och andel som hade en genomsnittlig besökslängd >2h. Det kunde inte påvisas någon skillnad avseende antal fortbildningskurser veterinärerna genomgått (p>0,1) eller antal år i yrket (p>0,2).
Veterinärer inom de olika organisationerna nämnde principiellt olika faktorer avseende vad som påverkade deras arbete och vad som kunde få dem att arbeta förebyggande i högre utsträckning. Faktorer såsom djurägarens önskemål och intressen, dennes efterfrågan av veterinära förebyggande djurhälsoprogram och att rollen som säljare kunde upplevas svår återkom över organisationsgränserna. Det framkom även att den utbildning som erbjuds svenska veterinärer idag kan förbättras med avseende på områden som gårdsekonomi och besättningsarbete.

The Swedish dairy production has changed structurally in the past 30-35 years. The farms of today are getting fewer and larger, with more animals and an increased number of staff. The role of the veterinarian will have to develop alongside the dairy enterprises and change, from the ”fire extinguisher” used for acute disease conditions, to becoming more of a proactive herd consultant. The purpose of this study was to map the factors potentially affecting the extent of the work on herd health performed by Swedish veterinarians engaged in dairy production.
The study was based on interviews with 23 veterinarians. The conversations were recorded and processed, focusing on listing the factors that might affect the work on herd level. Some factors were analysed using basic statistical analyses (Kruskal-Wallis test incl. pair-wise comparisons, Mann-Whitney test and z-test).
The Swedish veterinarians who currently work with dairy cattle can be divided into three main categories based on their occupational form; employees within the state organisation ”Distriktsveterinärerna”, private practitioners and employees working for regional dairy associations. Comparisons between these categories of veterinarians show that there are significant differences in the extent of work performed on herd level. The extent of herd level work also seemed to relate to what type of continuing education the individual veterinarian had acquired. Employees within regional dairy associations differed significantly from the two other groups of veterinarians regarding average length of visit to farms, initiation of contact with clients and whether they worked on the farms and from the office combined or if they were only farm based. No difference between the groups was found regarding the number of continuing education courses followed.
Veterinarians from different occupational categories mentioned principally different factors affecting their work and making them increase their herd health management activities. However, factors such as the wishes and interests of the farmer, his or her demand for herd health management as a concept and perceiving the role of a salesperson to be difficult, were mentioned by veterinarians across occupational categories. It was also shown that the education offered Swedish veterinarians today can be improved regarding farm economics and herd health management.