Home About Browse Search
Svenska


Joel, Nathalie, 2015. Verifiering av djurskyddskontroll - en fallstudie från Gotlands län. Second cycle, A2E. Skara: SLU, Dept. of Animal Environment and Health

[img]
Preview
PDF
438kB

Abstract

I dagens animalieproduktion är djurvälfärden viktig. Medvetandet om sällskapsdjurens välbefinnande har också ökat. Allmänheten och konsumenter får allt större insikt om vikten av djurens välbefinnande och välfärd.

Djurskyddskontrollens syfte är att granska om de som äger, har hand om och sköter djur följer djurskyddslagstiftningen. Kontroller utförs i förebyggande syfte, främst av djur inom lantbruket, men kontroller sker också efter anmälan om missförhållanden hos djurhållare. Länsstyrelserna är ansvariga för kontrollen av djurskyddslagstiftningens efterlevnad. Sverige har i samband med revisioner utförda av Kommissionens kontrollorgan ”Food and Veterinary Office” (FVO) fått påpekanden vid ett flertal tillfällen att det saknas ett system som verifierar djurskyddskontrollen. FVO har därför uppmanat Sverige att åtgärda denna brist i kontrollsystemet, vilket är bakgrunden till att projektet ”VAD” (Verifiering av djurskyddskontroll) startades. Under 2013 genomförde Jämtlands län ett internt projekt för att utveckla en dokumenterad modell, för användning vid verifiering och intern övervakning av djurskyddskontrollerna. Inom EU finns det ett krav på att djurskyddskontroller ska vara riskbaserade och att de följer myndigheternas plan samt har dokumenterade rutiner. De åtgärder som behövs ska utföras enhetligt, ge effekt och vara likriktade, vilket innebär att eventuella brister i djurhållningar ska upptäckas och därmed rättas till och därefter följas upp. Länsstyrelsen i Jämtlands län har med sitt projekt verifierat kontrollarbetet genom att ha utfört parallellkontroller av djurskyddshandläggarna. En parallellkontrollant gick bredvid djurskyddshandläggaren och studerade hur handläggaren utförde kontrollen och vilka bedömningar som gjordes. Granskning av dokumentation, bedömningar, diarieföring, och uppföljning gjordes även. Länsstyrelsen i Jämtlands län fann att det behövdes likriktning av bland annat diarieföring och bedömning. Verifieringsmodellen fungerade överlag bra och visade tydligt vilka områden som behövde förbättras.

Syftet med detta arbete var att ge en överblick över hur väl djurskyddshandläggningen på länsstyrelsen i Gotlands län har genomförts och belysa de brister som finns i den administrativa handläggningen av djurskyddskontroller. Arbetet innefattar en litteraturstudie samt en praktisk del. I litteraturstudien ges en överblick över hur kontroll av djurskydd genomförs idag och vad som ingår i djurskyddshandläggarnas arbete. Inom den praktiska delen av projektet analyserades djurskyddshandläggningsarbetets administrativa del på länsstyrelsen i Gotlands län, vilket innefattade granskning av den administrativa handläggningens kvalitet. I arbetet ingick granskning av dokumentering av ärenden som kontrollrapporter, diarieföring i ärendehanteringssystemet Platina och Djurskyddskontrollregistret (DSK) samt att ärendena fanns i diariet.

Etthundra ärenden från år 2013 valdes slumpmässigt ut och granskades. Djurskyddshandläggarna har samma rutiner vid behandling av ärenden idag som under år 2013. Ingen begräsning av djurslag gjordes. Urvalet togs fram slumpmässigt från alla behandlade ärenden under år 2013 med alla förekommande djurslag. Urvalet slumpades mellan alla kontrolltyper. Alla kontrolltyper förekom dock inte i urvalet då en del kontrolltyper inte slumpades fram. De kontrolltyper som granskades var anmälan, normal kontroll - riktad, samt ansökan om tillstånd enligt 16 § Djurskyddslagen.

Resultaten av granskningen visade att flertalet av handläggarna hade brister vid diarieföringen. Endast 37 % av ärendenas diarieföring var utan någon brist. I granskningen av rutiner kontrollerades att akten fanns på rätt ställe i arkivet, att ärendet var registrerat i DSK, att platinamallarna hade använts och om kontrollrapporten skickats inom länsstyrelsens interna målsättingstid. Granskningen av rutiner visade att majoriteten av handläggarna hade lägre frekvens av brister. Antalet ärenden som inte hade någon brist beträffande handläggningsrutiner var 64 %. De flesta kontroller som utfördes gjordes utan ytterligare åtgärd (75 %) som till exempel uppföljande kontroll. Användningen av checklistan för dokumentkontroll framtagen av ”Projekt VAD - verifiering av djurskyddskontroll”, genomfört av länsstyrelsen i Jämtlands län, fungerade överlag väl. Granskningen visade att kvaliteten på handläggningen av djurskyddskontroller i sin helhet är bra på länsstyrelsen i Gotlands län. Länsstyrelsen i Gotlands län har högt ställda mål, med kortare önskade handläggningstider än många andra länsstyrelser. Det fanns dock brister i handläggningen av djurskyddskontroller. Bristerna påverkar troligen inte handläggningsarbetet i någon större omfattning, men om de åtgärdas kan handläggningsarbetet förbättras och därmed effektiviseras. Förslag på åtgärder för effektivare handläggningsarbetet är att förbättra diarieföringen och föra in relaterad information samt koppla dokument till ärenden. Administrationen är en stor del av djurskyddshandläggarens arbete; därför bör dessa brister åtgärdas för att underlätta framtida kontrollarbete och för att få mer tid till att arbeta i fält och utföra kontroller.

,

In today's animal husbandry animal welfare is important. The awareness of the importance of welfare for the pets as also increased. The public and consumers have increased awareness of animal protection and welfare.

The purpose of animal welfare controls is to check if persons that own, manage and take care of animals are complying with the animal welfare legislation. The controls are carried out as a preventive measure, primarily of farm animals, but controls can also be carried out after complaints about animal maltreatment or neglect. It is the county administrative boards that are responsible for the control of animal welfare legislation enforcement in Sweden. Sweden has in connection with audits by the Commission's inspection bureau "the Food and Veterinary Office" (FVO) received comments at several occasions that there is no system available that verifies the animal welfare controls. FVO has therefore urged Sweden to resolve this lack of control, which is the background of the start of the project verification of animal welfare controls (VAD). In 2013 the county of Jämtland conducted an internal project to develop a documented model to be used in verification and internal monitoring of animal welfare controls. It is a requirement within the EU that welfare controls are risk-based and follow an official plan and have documented procedures. The measures should be carried out uniformly and have the desired effect, which means that any deficiencies in animal care are to be detected and thus corrected, and then followed up. The administrative county board of Jämtland has within the project VAD verified their welfare controls by performing parallel controls of animal welfare officers and reviewed the documentation, assessment, case management, and monitoring. The outcome of the project revealed a need for standardization of including case management and assessment. The verification model was working good and clearly showed what areas that needed to be improved.

The aim of this master thesis was to provide an overview of how well the animal welfare management at the County Administrative Board of Gotland has been implemented and highlight any shortcomings of the administration routines. The work includes a literature review and a practical part. The literature review gives an overview of how the control of animal welfare is organized today and what is included in an animal welfare inspector’s work. In the practical part the animal welfare administrative work at the County Administrative Board of Gotland was analysed, which included a review of the quality of administration and case file management. The practical work consisted of reviewing the animal welfare administrative part. The review included the documentation of performed controls such as inspection reports and case file management in Platina and DSK (computer software systems) as well as to check that the case files were found in the diary.

One hundred cases from 2013 were randomly selected and reviewed. Animal welfare administrators have the same procedures in the handling of cases today as in 2013. No limitation in the selection of cases regarding animal species was made. The samples were randomly selected from all treated cases in the year 2013 with all existing animal species. The samples were also randomly selected between all types of controls. Types of controls examined were notified, normal control - directed, and the application for a permit under 16 § Animal Welfare Act.

Several of the administrators had deficiencies in relation to the registration of cases. Only 34% of the cases journalisation were made complete. The review of procedures showed that the majority of the administrators had a lower incidence of deficiencies. The number of cases that had no shortages in routines was 64%. Most of the controls that were carried out were made without further action requested (75%). The use of the checklist for document control that was developed within "Project VAD - verification of welfare checks" carried out by the County Administrative Board of Jämtland generally worked well. The results showed that the administrative quality of the animal welfare control work was generally good at the County Administrative Board of Gotland. The County administrative board of Gotland has high goals, with shorter target turnaround time than many other county boards in Sweden. However, there were some shortcomings in the management and administration of welfare controls. These shortages are unlikely to affect the administration work considerably, but if they can be remedied the administrative work will be improved and hence more efficient. All administrators included in the study can improve their registration by bringing in related information and linking documents to cases. The administration is a large part of the animal welfare administrator’s work and therefore these shortcomings should be addressed in order to facilitate future monitoring work and get more time to field work and carry out controls.

Main title:Verifiering av djurskyddskontroll - en fallstudie från Gotlands län
Authors:Joel, Nathalie
Supervisor:Berg, Lotta
Examiner:Hultgren, Jan
Series:Studentarbete / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa
Volume/Sequential designation:595
Year of Publication:2015
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:VY001 Agricultural Science Programme - Animal Science 270 HEC
Department:(VH) > Dept. of Animal Environment and Health
Keywords:djurskydd, djurskyddskontroll, djurskyddshandläggare, länsstyrelsen
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4157
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-4157
Subjects:Animal husbandry
Language:Swedish
Deposited On:05 Mar 2015 12:07
Metadata Last Modified:05 Mar 2015 12:07

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits