Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Allt fler utemiljöer anläggs i anslutning till äldreboenden, vilket till stor del beror på de goda hälsoeffekter som har påvisats hos de äldre. Det finns dock en del fysiska och psykiska behov som behöver tillfredsställas för att uppnå dessa hälsoeffekter. För att tillgodose de äldres behov krävs en god utformning av utemiljön samt en välfungerande löpande skötsel i anslutning till äldreboendet. Detta är något som inte finns på alla äldreboenden idag, vilket innebär en stor brist. Syftet med detta arbete är därför att undersöka och beskriva vad som är viktigt att tänka på i gestaltningen av en utemiljö för äldre för att få en plats med fungerande skötsel och bibehållna miljökvaliteter.
En litteraturstudie som beskriver de äldres fysiska och psykiska behov i förhållande till utemiljön ligger som grund för det fortsatta arbetet. Genom kunskapen om vilka behov de äldre behöver ha tillfredsställda genomförs intervjuer samt platsbesök för att ta reda på hur utemiljöer vid äldreboenden hanteras i verkligheten. Även förekomsten av kommunikation mellan de delaktiga yrkesgrupperna arkitekter, vårdpersonal och skötselpersonal lyfts fram, då kommunikationen enligt litteraturen är en viktig del i att lyckas skapa en välfungerande utemiljö.
Resultatet visar att det finns en stor kunskap att tillgå kring vilka behov de äldre behöver ha tillfredsställda i förhållande till utemiljön. Trots detta överförs inte all kunskap till utformningen av den verkliga utemiljön. Platsbesöken visar att det finns gestaltningar som påverkar både de äldre och skötselpersonalen negativt. En utemiljö kan påverka de äldre negativt genom en felaktig gestaltning i förhållande till deras behov, men även genom en gestaltning som innebär en försvårande skötsel, vilket vidare leder till att de äldres behov inte kan tillgodoses på det tänkta sättet. Dock finns det även gestaltningar som är negativa sett ur ett skötselperspektiv, men som uppfyller de äldres behov mycket väl. I dessa fall gäller det att skapa ett alternativ som fungerar för båda parter. Resultatet visar att det finns ett intresse hos skötselpersonalen när det gäller att förstå de äldres behov. Genom en god kommunikation mellan de olika yrkesgrupperna, där det sker en sammankoppling av allas kunskap, skulle en god miljö både för de äldre och skötselpersonalen kunna skapas.