Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Förtätning är ett av ledorden i dagens stadsplaneringstradition och i många av landets miljonprogramsområden föreslås inslag av bebyggelseförtätning. Denna uppsats söker svar på vad det är man vill uppnå med dessa förtätningsplaner. Är
det så att det finns generella problem i miljonprogrammens fysiska struktur, på vilka förtätning skulle kunna ha en positiv inverkan? Samtidigt som det funktionalistiska
miljonprogrammet får utstå en hel del kritik anses de ändå ha en rad egenskaper som bidrar till en god boendemiljö, såsom stora grönytor och bilfria bostadsmiljöer. Hur beaktas dessa aspekter när områdena nu står inför förtätningsplaner?
Genom litteraturstudier samt fallstudier av tre miljonprogramsområden i olika delar av Sverige studeras fenomenet förtätning av miljonprogramsområden.
I och med de skift ande förutsättningarna i de tre studieområdena är det olika mål som önskas uppnås med förtätningen. Ibland finns en önskan om att med
kantskapande bebyggelse fysiskt bygga ihop stadsdelen med den omkringliggande staden. I andra fall är det en önskan om att skapa förutsättningar för ett bredare serviceutbud, vilket kan kräva ett ökat invånarantal i stadsdelen. Överlag anses miljonprogramsområdenas bostadsutbud vara alltför ensidigt och en generell önskan handlar om att förtäta för att bredda bostadsutbudet avseende bostadstyper,
bostadsstorlekar och upplåtelseformer. Detta skapar förutsättningar för ett kvarboende i området men kan även attrahera nya målgrupper av boende. I de studerade miljonprogramsområdena tycks det generellt sett finnas en respekt och aktsamhet för de funktionalistiska strukturerna samtidigt som man vill förändra området till att bättre möta de ideal som fi nns avseende dagens stadsbygd.

Densification is one of the main strategies in today’s urban planning and in many of Sweden’s million program areas there are plans for densifi cation. This paper seeks
the answer to what it is one want to achieve with these densifi cation plans. Are there any general problems in the physical structure of million program areas on which densifi cation could have a positive impact? While the functionalist million program areas endures a lot of criticism they are still considered to have a number of characteristics that contribute to a good living environment, such as large green areas and car-free environments. Are these aspects taken into account when the
neighborhoods are facing plans of densifi cation? The phenomenon of densification of the Million program areas are examined through literature reviews and case
studies of three million program areas in diff erent parts of Sweden.
Due to the varied conditions in the three different study areas, the objectives of the densification vary. Sometimes the aim is to give the area a better physical connection
to the surrounding city, by adding new buildings in the edge zones of the area.
In other cases, there is a desire to create opportunities for a wider range of services, which could also demand an increase in the population in the district. Generally,
the million program areas are considered to be too monofunctional, and one can observe a common desire to densify in order to create a wider range of housing
types. There is a wish for a more diverse housing market in terms of housing sizes, types of housing and forms of tenure. A more diverse housing supply creates the
preconditions for a more steady population in the area, but may also attract new inhabitants from other parts of the city. In the million program areas studied here,
there seem to be a respect for the functionalistic structures as well as a wish to change the areas in order to meet the ideals of today’s city.