Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

En beteendestudie med nötkreatur utfördes under maj-september 2014 på försöksytor sådda i juli 2012 med fyra vallfröblandningar (A-D). Fröblandning A och B innehöll båda 35 % ängsgröe (Poa pratensis), 10 % Rödsvingel (Festuca rubra) och 20 % vitklöver (Trifolium repens) men skilde sig genom att fröblandningen för vall A innehöll 35 % engelskt rajgräs (Lolium perenne) och B innehöll 35 % rörsvingel (Festuca arundinacea). Fröblandningarna C och D hade arter i samma proportioner men skilde sig med avseende på sorter där C bestod av grässorter av fodertyp medan D bestod av sorter för sport ändamål. Både C och D innehöll 44 % ängsgröe, 12 % rödsvingel och 44 % engelskt rajgräs och ingen vitklöver, men vall C syftade i övrigt till att ha likartad sammansättning som A. Syftet med beteendestudien var att studera om nötkreatur föredrar eller undviker någon av vallarna. Försöket bestod av två oberoende upprepningar (hage 1 och 2) med fyra försöksrutor i vardera. 37 kvigor av raserna (SRB) samt Svensk Holstein (SH) ingick i de sex betesomgångarna (testomgång 1 och försöksomgångar 2-6) där man under varje omgång studerade ungefär 15 kvigor.
Vid varje betesomgång genomfördes en beteendestudie som pågick i totalt tio timmar, fem timmar på förmiddagen och fem på eftermiddagen. Var tionde minut registrerades var varje kviga befann sig (vall A-D) samt om hon betade, låg eller utförde något annat beteende (övrigt). Det togs även höjdmätningar, botaniska prover, och betesprover för näringsanalyser samt utfördes klippning av vegetationen för bestämning av betesmängd i de olika försöksleden A-D. En övergripande statistisk analys av betesomgång 2-6 visade att kvigorna ägnade signifikant (p<0,01) mer tid att beta på vallarna A (32 % av betestiden) och B (27 %) med vitklöver jämfört med vallarna C (20,5%) och D (20,5%) utan vitklöver. Skillnaden i betestid mellan A och B var också signifikant (p<0,01). Kvigorna betade i genomsnitt 58 % av den observerade tiden, låg ner 35 % och utförde övriga beteenden 7 % av tiden.
Slutsatsen är att kvigorna föredrog att beta på klöverleden A och B framför gräsleden C och D vilket stämmer bra överens med tidigare studier. De valde också att beta på en vall med engelskt rajgräs (A) framför en vall med rörsvingel (B). Det hittades ingen signifikant skillnad i betestid på en vall med sorter avsedda för foder (C) jämfört med en vall med samma arter men med sorter avsedda för sport (D).

A behaviour study was performed as a part of a project where different leys are studied with the objective to find pasture species and varieties that are suitable on grazing surfaces subjected to extensive trampling. Behaviour observations were performed on heifers that were offered a choice of 4 different leys based on four different mixtures of seeds (A-D). The objective was to see if the heifers selected any of the leys more often when grazing. Leys A and B were established on a seed mixture with 10 % red fescue (Festuca Rubra), 35 % smooth meadow grass (Poa Pratensis) and 20 % white clover (Trifolium repens). Mixture A also contained 35 % perennial ryegrass (Lolium perenne) while mixture B contained 35 % tall fescue (Festuca arundinacea Schreb) instead. The seed mixtures for Leys C and D contained the same species, i.e. red fescue, smooth meadow grass and perennial ryegrass in the proportions, 12, 44 and 44 %, respectively but ley C was established with varieties recommended for fodder while the ley D was established with the same species but with varieties recommended for sport activities.
The aim with the study was to see if any of the leys A-D was preferred or avoided by the animals when grazing. Two independent replications (paddock 1 and 2), with four equal size leys A-D established within the paddock, were used. A total of 37 heifers of the breeds Swedish Red (SRB) and Swedish Holstein (SH) were used in the study that took place during the period May-September 2014. On six separate occasions over the pasture season the grazing behaviour of 7 - 10 heifers were observed during 2*5 hours morning (06-11 h) and afternoon (16-21 h) in each paddock. The behaviour of each heifer was registered every 10 minutes. The location of each heifer (ley A-D), the position (standing or lying) and the activity (grazing nor other) was registered. Measurement of herbage mass and sward height on 10 random quadrats within leys A-D was performed on 6 occasions over the grazing season to establish a regression between sward height and herbage mass. Measurements of sward height was performed before, and after each 5 h behavior observation to ensure that the herbage mass was sufficient in quantity to allow the animals a free choice between leys A-D without any restriction in herbage quantity. Sampling to determine nutrient content of the four leys A-D was performed in connection with each of the six observation occasions and botanical composition of the four swards A-D was performed two times, in early- and in mid- season. Statistical analysis was performed to determine if there were statistically significant differences in the time that the animals spent grazing on the four leys. The results showed that the animals spent significantly (p<0.01) more of their grazing time on swards A and B (32 and 27%) compared with swards C and D (approximately 20.5% on both). The difference in grazing time between swards A and B was also significant (p<0.01). During the observation sessions, the heifers spent 58% of the observed time grazing, 35% of the time lying down and 7% of their time doing other things.
The conclusion is that ley A seems to be preferred before the other swards and that B is preferred before C and D, indicating that the leys with clover were preferred before the pure grass swards. The ryegrass in sward A seems to be preferred before the tall fescue in sward B. No significant difference between the fodder ley C and the sport type D ley was found.